År 2017 var ett år av stark ekonomisk tillväxt. Inom energibranschen har man i Parisavtalets anda inlett ett strategiarbete i syfte att minska utsläpp också utanför Europa. Åtgärder för begränsningen av utsläpp från trafik och boende kommer att få stor betydelse för styrningen av samhällsutvecklingen i hela världen.
Den nedåtgående trend för marknadspriset på el som pågått i flera år har stannat av. Idag är elpriset så lågt att en lönsam verksamhet på marknadsvillkor uppnås endast inom gammal vatten- och kärnkraft. Faktorer som höjer priset under de närmaste åren är bl.a. effekten av en skärpt utsläppshandel samt den kraftiga ökningen i överföringskapacitet i Norden och i övriga Europa.
Den inhemska elförsörjningens beroende av importenergi nådde åter en ny, diskutabel rekordnivå: 23,9 % av elen kom från utlandet.
En hög importandel är ett tecken på den finländska elens svaga konkurrenskraft. Samtidigt fortsätter nedläggningen av kraftverk som kan bidra till effektreserven.
En elmarknad som baserar sig på energipriset kombinerat med ett stödsystem beaktar inte risken för kapacitetsbrist.
Vintermånaderna år 2017 var ovanligt milda och behovet av uppvärmningsenergi därmed mindre. Kyligare väder under de övriga månaderna kompenserade visserligen i viss mån för den lägre försäljningen. Konjunkturuppgången ledde till en ökad användning av el inom industrin, en trend som dock dämpades av investeringar i energieffektivitet.
Vasa Elektriska 125 år
Vasa Elektriskas omsättning sjönk till följd av elhandelns och nätentreprenadens minskade försäljning. Koncernens resultat låg likväl på ungefär samma nivå som året innan.
Mängden levererad el sjönk trots att antalet elhandelskunder ökade. Undersökningar visar att Vasa Elektriskas kunder hör till de nöjdaste i landet.
Före verksamhetsårets slut färdigställdes för kommersiellt bruk Finlands största vindkraftpark i Ömossa i Kristinestad. Tyngdpunkten för investeringar låg dock på Vasa Elnät Ab:s projekt. De viktigaste objekten var 110 kV-linjen mellan Gerby och Alskat samt Alskat och Strömbergs transformatorstationer.
Den genomsnittliga tiden för elavbrott för Vasa Elnäts kunder var den kortaste som någonsin noterats.
Koldioxidutsläppen från Vasa fjärrvärmeproduktion var rekordlåga. Den sammanlagda andelen kol och olja i produktionen av fjärrvärme var lägre än de föregående åren. Tack vare värmeproduktionsanläggningarnas goda användbarhet var också fjärrvärmeverksamhetens lönsamhet god.
Oy RAVERA Ab:s verksamhet krympte och förlusten ökade. I och med att byggandet av luftledningar övergått till jordkabling är entreprenadverksamhetens lönsamhet fortfarande osäker och bolaget har ännu inte lyckats hitta ett effektivt tillvägagångssätt.
Jag tackar personalen samt styrelsens och förvaltningsrådets medlemmar för ett väl fungerande samarbete i vårt 125-årsjubilerande bolags verksamhet
