Verksamhetsberättelse och bokslut 2023

Bokslut

Vasa Elektriska Ab: Bokslut 2023 (På finska. Innehåller också koncernbokslutet.)
Obs! Dokumentet börjar med styrelsens verksamhetsberättelse (s. 3 – 19), vars översättning till svenska kan läsas här nedanför.

Vasa Elnät Ab: Bokslut 2023

TILLBAKA

Styrelsens verksamhetsberättelse

Översättning

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden

Rysslands anfallskrig mot Ukraina skapade fortfarande instabilitet på den europeiska energimarknaden.

Priserna på energiprodukter sjönk överlag från toppnivåerna år 2022. På grund av det geopolitiska läget och andra globala osäkerhetsfaktorer var energimarknaden i Europa fortfarande priskänslig.

Efter flera års förseningar färdigställdes testkörningen av Olkiluoto 3 och en regelbunden elproduktion i anläggningen kunde inledas 16.4.2023. Den ursprungliga planen var att anläggningen skulle tas i bruk redan år 2009.

I och med att Olkiluoto nu kommit igång och användningen av vindkraft ökat börjar Finland på årsnivå vara självförsörjande när det gäller elproduktion. Under perioder av hög förbrukning och svag vind får vi dock räkna med brist på eleffekt, och vi är i hög grad beroende av fungerande överföringsförbindelser med Estland, Sverige och Norge samt av elimport från dessa länder.

Energiomställningen tog fart och nya vindkraftverk med en sammanlagd effekt på drygt 1 000 MW togs i bruk i Finland. Vindkraftskapaciteten uppgick i slutet av året till nära 7 000 MW. Den snabba utvecklingen energiomställningen genomgått under de senaste åren kan eventuellt avta till följd av en kraftig höjning av priserna på energiteknologisk utrustning som i sin tur orsakats av ekonomisk osäkerhet, en höjning av den allmänna kostnadsnivån samt av ökad efterfrågan på grund av den gröna omställningen.    

Det genomsnittliga priset på el på grossistmarknaden sjunker – prisvariationerna ökade kraftigt

Även om börspriset på el bildas på nordiska elbörsen, påverkas prisnivån i Finland också av ändringar på elmarknaden i Europa, speciellt den tyska elmarknaden, på grund av omfattande överföringsförbindelser från Norden till övriga Europa.

En mild och blåsig förvinter, hög fyllnadsgrad i Europas gaslager samt minskad förbrukning innebar att priserna på el i Finland i början av år 2023 var klart lägre än vad som förutspåtts. Under första kvartalet år 2023 var det genomsnittliga priset på elbörsen för Finlands prisområde 77,58 €/MWh. Utfallet var högt, men ändå bara en bråkdel av vad de värsta prognoserna för derivatpriser visade för perioden i fråga under energikrisen.

Det genomsnittliga priset i Finland år 2023 var 56,47 €/MWh, medan det år 2022 var hisnande 154,04 €/MWh. De högsta månatliga priserna noterades under det första kvartalet, i efterdyningarna av energikrisen, samt i december på grund av en ökad förbrukning till följd av ett, jämfört med de tidigare åren, ovanligt kallt väder.

Kunder som under året köpte börsel drog fördel av den rekordstora mängden negativa timpriser, hela 467 timmar och därmed mest i hela Europa. Antalet timmar med negativa priser året innan var endast 27.  Den mest speciella situationen under året uppstod den 24 november då ett felaktigt bud av en norsk aktör resulterade i att priset på börsel i Finland under vissa timmar var -500 €/MWh och det genomsnittliga dagspriset var -203,40 €/MWh. Den norska aktören kom under denna elmarknadens Black Friday att av en slump visa på en allvarlig brist  i den fysiska elbörsen Nord Pool Spots verksamhet.

Utbyggnaden av förnybar produktion ledde till en rejäl ökning av prisvariationer på elmarknaden, vilket i Finland och övriga Europa resulterade i en allmän diskussion om bristerna i elmarknadens funktionsduglighet.

Volatiliteten på grossistmarknaden var stor, både mellan och inom enskilda dagar, särskilt under den senare delen av året. Marknaden fungerade trots det och visade att då spotpriset stiger tillräckligt mycket tenderar även flexibiliteten i kundernas förbrukning att öka. Den nuvarande marknadsmodellen har visat att en signal från spotpriset styr kundernas verksamhet på ett marknadsbaserat sätt i situationer då tillgången till eleffekt är hotad.

Energiomställningen har varit så snabb att beslutsfattarna och särskilt kunderna inte hunnit vänja sig vid det nya läget, kunderna har inte heller tillräcklig beredskap att automatiskt anpassa sin förbrukning efter det varierande priset.

Många förbrukare har skaffat utrustning för att själva styra förbrukningen till de billigaste timmarna efter att spotpriset publicerats. Det här är inte en önskvärd utveckling, eftersom en optimering i efterhand leder till en försämring av marknadens funktion. Viktigt vore att kunna erbjuda kunderna lösningar som gör det möjligt att få med förbruknings-flexibiliteten i prisbildningen på grossistmarknaden och därigenom minska dess prisvariationer. Detta skulle innebära en lägre elräkning för kunder som har avtal om börsel eller andra produkter.

Europeiska kommissionen har föreslagit en reform av elmarknadsmodellen. Viktigt vid genomförandet av ändringarna är att se till att spotprisets styrande effekt på kundernas elförbrukning bibehålls, den borde till och med öka betydligt så att även kunderna är en del av problemlösningen.

Antalet kunder i elförsäljningen ökade

Elförsäljningens strategi uppdaterades och nya riktlinjer utformades. Införandet av det upprättade åtgärdsprogrammet inleddes. Utvecklingen och testningen av nya elförsäljningsprodukter fortsatte under året.

De låga priserna på grossistmarknaden ledde till att kunderna i februari och september huvudsakligen valde börsel. Antalet elförsäljningskunder som ingått avtal om börsel ökade mångfalt under året. Då priserna i slutet av året steg, övergick en del kunder till kvartalsprodukt och en del till tidsbundna produkter. Även nya kunder valde i slutet av året hellre en annan produkt framom börsel. Börselprodukten uppdaterades i november så att kunderna kan dra fördel av negativa timpriser.

I slutet av år 2022, i en utmanande situation med ett högt elmarknadspris och därmed också höga anskaffningskostnader, fattades beslut att sänka priset på bolagets kvartalsprodukt under perioden 21.11.2022–31.3.2023. Åtgärden hade stor effekt på koncernens resultatförmåga under årets första kvartal.

Den i fjol lanserade s.k. NAT-produkten för företagskunder fick ett gott mottagande och kundkretsen för produkten växte stadigt under året. Den ökade volatiliteten på marknaden resulterade i ett större intresse bland företagskunderna att utnyttja flexibiliteten som en del av elavtalet.

Under året köptes 1 467 GWh el på grossistmarknaden för att täcka kundernas elförbrukning.

Energimyndighetens undersökning gällande flera försäljningsbolags, däribland Vasa Elektriskas, leveranspliktiga produkter pågick under år 2023. Många kunder klagade hos Konsumenttvistenämnden över prishöjningarna i slutet av år 2022 och svar på dessa klagomål har utarbetats. I juni meddelade Konsumenttvistenämnden sitt första beslut gällande prishöjningarna. Beslutet var enligt Vasa Elektriskas uppfattning oväntat och helt felaktigt, eftersom nämndens avgörande inte alls tog i beaktande utvecklingen av elförsäljarens anskaffningskostnader. Konsumenttvistenämndens beslut binder inte företaget och Vasa Elektriska kan inte följa beslutet, eftersom det skulle äventyra elförsäljningens verksamhetsförutsättningar. Konsumentombudsmannen beslöt på våren att föra den prishöjning som Vasa Elektriska genomförde på sin tillsvidare gällande kvartalsprodukt, i november 2022 till marknadsdomstolen för avgörande.

Den av riksdagen fastslagna elpriskompensationen förorsakade mycket extra arbete, bland annat på grund av mängden kundkontakter. Trots en snäv tidtabell kom kompensationerna kunderna till godo i enlighet med den fastställda tidtabellen. Totalt cirka 16 miljoner euro utbetalades till kunderna i elpriskompensation.

Inom elhandeln fortgick uppföljningen av elförsäljningens och elproduktionens separata portföljer och verksamhetsstyrningen på samma sätt som tidigare år. I elhandelns särredovisade resultaträkning och balansräkning behandlas de som en helhet.

Ökad kapacitet för elproduktion och beslut om den första solkraftsparken i industriell skala

I början av året färdigställdes EPV Vindkrafts vindkraftspark i Närpes. Vasa Elektriskas andel av vindparkens produktion motsvarar förbrukningen hos cirka 7 500 eluppvärmda egnahemshus.

Efter flera års förseningar inledde kärnkraftverket Olkiluoto 3, ägt av Industrins Kraft, regelbunden elproduktion. I och med att anläggningen kom igång fördubblades produktionsvolymen av utsläppsfri kärnkraft i Vasa Elektriskas produktionsportfölj. Delägarlåneförbindelserna, som under byggskedet av projektet Olkiluoto 3 gavs till EPV Energi i december 2020, upphörde att gälla i slutet av 2023, utan att lånen lyfts.

EPV Energis pumpkraftverksprojekt i Pyhäsalmi tvingades efter långa förberedelser avbrytas. Orsaken var försämrad lönsamhet till följd av den allmänna höjningen av kostnads- och räntenivån, samt i synnerhet den kraftiga prisökning på utrustning vars efterfrågan ökat märkbart på grund av gröna investeringar. Projektet har varit av stort intresse även för Vasa Elektriska.

Vasa Elektriska beslöt vid årets slut att delta i ett projekt för ett solkraftverk i industriell skala som EPV Energi låter bygga i Lappo.

Kraftverket färdigställs i två etapper och produktionen i första etappens kraftverk ger Vasa Elektriska årligen cirka 20 GWh solenergi. Produktionen vid första etappens solkraftkraftverk beräknas starta i slutet av år 2025.

Med resurser och andelar ägda av Vasa Elektriska producerades under året totalt 1 935 GWh el för försäljning på grossistmarknaden.

Lagstiftningen om tillfällig skatt på vinst inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen trädde i kraft i början av året. Elhandelns resultat överskred inte den fastslagna nivån för betalning av tillfällig skatt på vinst, och Vasa Elektriska behöver därför inte betala denna skatt för räkenskapsperioden 2023.

Elhandelns energitjänster

Omsättningen för elhandelns energitjänster överskred för första gången 0,5 miljonersgränsen och särredovisades från den övriga verksamheten till en egen helhet. Året innan var energitjänsterna en del av elhandelsaffärsverksamheten och ingick därmed i elhandelns siffror räkenskapsperioden 2022.

På våren startade försäljningen av laddningslösningar för elbilar till hem, husbolag och företag.

Ett stort antal kartläggningstjänster såldes till husbolag och företag med avsikt att anlägga laddstationer.

Vasa Elektriska sålde och lät installera solpaneler i viss utsträckning under verksamhetsåret. Den rejäla sänkningen av elpriset på grossistmarknaden, jämfört med året innan, hade en klart dämpande inverkan på intresset att skaffa solpaneler, speciellt bland konsumentkunder, och därför fattades beslut att lägga ner försäljningen till konsumenter under årets sista kvartal.

Fjärrvärmen fick fler kunder och produktionsportföljen diversifierades

Som en följd av turbulensen på energimarknaden förstärktes kundernas intresse för pålitlig och prisstabil fjärrvärme och antalet nya kunder steg klart jämfört med de föregående åren. Som et resultat av energikrisen höjdes fjärrvärmens kostnader för energianskaffning och distribution, men dessa överfördes inte till kundpriserna under år 2022 och första delen av år 2023. Med tanke på kundernas situation sköts prishöjningen upp och genomfördes först i början av juni. Till kunderna såldes 716 GWh fjärrvärme.

Vaasan Voimas projekt för en utvidgning av värmelagret i Vasklot från 8 GWh till 11 GWh och en ökning av elpannornas sammanlagda kapacitet från 40 MW till 120 MW slutfördes i början av hösten. Sektorintegrationen av el och fjärrvärme medför mer flexibilitet i systemet och minskar utsläppen från värmeproduktionen. Framtagningen av en lösning för reduktion, som gör det möjligt att producera värme utan elproduktion vid Vaasan Voima, försenades och beräknas ske i början av 2024.

Fjärrvärmens produktionsportfölj diversifierades i och med att den kontinuerliga produktionen av fjärrvärme vid värmepumpsanläggningen vid Påttska avloppsreningsverket inleddes i december. Anläggningens andel av fjärrvärmeproduktionen kommer att röra sig om cirka 10 procent.

Värmepumpsanläggningen utnyttjar spillvärme från reningsverket och för byggandet beviljade arbets- och näringsministeriet ett investeringsstöd för projekt som ersätter energiutvinning ur kol, totalt 1,86 milj. euro.

Ny smartmätare till största delen av kunderna under de två följande åren

Vasa Elnät körde på våren igång ett stort, två år långt projekt, som innebär att 66 000 kunder får installerat smarta elmätare. De nya energimätarna registrerar elförbrukningen med 15 minuters intervaller och erbjuder bättre fjärrstyrning än nuvarande mätare. Dessutom är 8 000 mätare omprogrammerade för mätning med 15 minuters intervaller. För hushåll möjliggör mätarna bättre realtidsuppföljning och -kontroll av den egna energiförbrukningen. Samtliga mätare överfördes i november till serviceleverantörens avläsningstjänst.

Inom elmarknadens centraliserade system för informationsutbyte DataHub övergick man till kvartsvis balansavräkning. Övergången till mätning med 15 minuters intervaller skedde stegvis. Mätning med en kvarttimmes precision kommer att implementeras på alla förbrukningsplatser före utgången av nästa år, då nya mätare har installerats.

Satsningen på elnätets leveranssäkerhet fortsatte genom flera ny- och ersättningsinvesteringar. Under året inleddes också byggandet av en ny 110 kV:s ledningsförbindelse mellan Westenergy och Gerby elstationer. Förbindelsen beräknas vara klar våren 2024.

Intresset för anslutning av solpaneler till elnätet var stort under första delen av året, men svalnade mot slutet av året, bland annat på grund av fjolårets lägre elmarknadspris. Under året anslöts 794 nya produktionsobjekt till lågspänningsnätet (0,4 kV) och 2 till mellanspänningsnätet (20 kV).

Priserna på elöverföring ändrades inte under året. De tillfälliga lättnaderna i stamnätsavgifter, som Fingrid under året beslutade om, överfördes direkt och i sin helhet till kundpriset.I anslutning till Energimyndighetens riktlinjer gavs under året flera utlåtanden angående tillsynsmodellen för åren 2024–2031. I utlåtandena framhölls modellens negativa effekter på nätbolagens verksamhetsförutsättningar samt elnätsbolagens viktiga roll i verkställandet av den gröna omställningen, varför bolagens investeringsförutsättningar bör tryggas. Tillsynsmodellen ändrades bara lite och i slutet av december fastställde Energimyndigheten modellen som gäller elnätsbolagens skäliga prissättning åren 2024–2031.

Kraftig utveckling och ny kompetens

Verksamhetssystemet, som fokuserar på kvalitet, miljö och arbetssäkerhet, beviljades certifikat i mars. En extern uppföljningsauditering som genomfördes i slutet av året gav verksamhetssystemet ett gott betyg.

Liksom tidigare år genomfördes flera utvecklingsprojekt under året. Koncernen införde modeller för processtyrning och digital styrning samt initierade utvecklingsprojekt med anknytning till arbetssäkerhetskultur, rapportering och koncernens befintliga system.

En hållbarhetsstrategi som stöder affärsverksamhetsstrategin och kopplas till digi- och HR-strategin utarbetades för koncernen. Tyngdpunkterna i strategin är kundcentrerad grön omställning, natur- och klimatskydd i produktion och distribution av energi samt hälsa, säkerhet och välmående. Hörnstenarna i strategin är ledarskap, lönsamhet och en konkurrenskraftig prissättning.

Personalens kompetens förstärktes inom bland annat ekonomi, artificiell intelligens och hållbarhet. Verksamheten, ledarskapet och förmansarbetet utvecklades med hjälp av personalenkäter och bedömning av cheferna samt genom projekt för utveckling av kompetensledning. Drygt hälften av koncernens lediga ordinarie tjänster besattes genom intern rekrytering. I den dagliga verksamheten eftersträvades en transparent, förtroendebyggande och inkluderande arbetskultur.

Kännedomen om Vasa Elektriskas varumärke förbättrades med hjälp av olika kampanjer och evenemang samt genom sponsorering, riktad marknadsföring och annat kommersiellt samarbete. För att utveckla kundupplevelsen genomförde bolaget olika åtgärder för utvecklingen av både egna och samarbetspartners verksamhetsprocesser, system, produkter och tjänster samt genom att med hjälp av data styra utvecklingen av verksamheten till centrala punkter på kundernas servicestigar.

En fortsatt aktiv diskussion om nödvändiga energilösningar fördes med potentiella aktörer i GigaVasa-området i samarbete med andra partner. Intressebevakningen sköttes aktivt med egna åtgärder och i samarbete med föreningarna Energiakaupungit ry (Energistäderna rf) och Finsk Energiindustri rf.

Ekonomisk utveckling

Koncernens omsättning minskade med 39,8 %. Omsättningen år 2023 uppgick till 198,7 (329,9) miljoner euro. Orsaken till den minskade omsättningen är den kraftiga nedgången i marknadspriserna på prisskyddande derivat under räkenskapsperioden. Derivaten som ingår i räkenskapsperiodens omsättning var -27,4 miljoner euro, mot 104,8 miljoner euro ett år tidigare.

Koncernen gjorde ett måttligt resultat, rörelsevinsten var 13,6 (6,1) miljoner euro, dvs. en ökning på 123,2 %. Huvudorsaken till koncernens förbättrade rörelseresultat är de minskade kostnaderna för energianskaffning. Effekten av derivatposterna som ingår i räkenskapsperiodens omsättning och energianskaffning på rörelsevinsten var -28,9 M€ (-4,7 M€). Största delen av derivatförlusterna (-26,1 M€) redovisades under räkenskapsperiodens första kvartal då riskerna på marknaden var stora och situationen fortfarande präglades av brytningsskedet efter energikrisen hösten 2022.

Koncernens vinst för räkenskapsåret uppgick till 15,6 M€ (9,3 M€), posterna efter rörelseresultatet som hade den största betydelsen för räkenskapsårets vinst var Suomen Energiavarat Oy:s dividend på 0,9 M€ och Voimapihas dividend på 5,1 M€.

Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning sjönk till 169,3 (299,1) miljoner euro. Rörelseresultatet var 4,6 (-2,6) miljoner, dvs. en ökning på 277,2 procent jämfört med föregående år.

Moderbolagets vinst för räkenskapsåret var 10,6 M€ (5,8 M€). Posterna efter rörelsevinsten som hade den största betydelsen för räkenskapsårets vinst var Suomen Energiavarat Oy:s dividend på 0,9 M€, Voimapihas dividend på 5,1 M€ samt dotterbolaget Vasa Elnät Ab:s koncernbidrag på 2,3 M€.

Av affärsverksamheterna uppgick elhandelns omsättning till 127,3 (260,5) miljoner euro och fjärrvärmens omsättning till 42,3 (39,3) miljoner euro.  Dotterbolaget Vasa Elnät Ab:s omsättning var 31,8 (33,3) miljoner euro.

Elhandelns rörelseresultat i sin helhet var 6,3 miljoner euro (-6,1 miljoner euro året innan). Inom elhandeln var resultatet för Elförsäljningen fortfarande negativt och för Elproduktionen positivt.  Rörelseresultatet, för de från Elhandeln särredovisade, energitjänsterna var -0,8 M€.

Fjärrvärmens rörelseresultat sjönk från fjolårets nivå 82,1 % och var 0,9 (5,1) miljoner euro. Försämringen berodde till stor del på de ökade verksamhetskostnaderna för kraftverket i Vasklot samt på fjärrvärmens ökade allmänna verksamhetskostnader på grund av det geopolitiska läget.

Vasa Elnät Ab:s rörelseresultat minskade från 6,1 miljoner euro föregående år till 5,8 miljoner euro. Det försämrade resultatet förklaras av en minskad omsättning, en volymminskning på 2,5 miljoner euro samt en höjning av kostnaderna för förlustel på 1,1 miljoner euro.

Mängden el som såldes till kunderna uppgick till 1 467 (1 593) GWh och mängden producerad el till 1 935 (1 558) GWh.

Försäljningsvolymen för fjärrvärme var 716 (693) GWh och Vasa Elnät Ab:s försäljningsvolym var 888 (927) GWh.

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning

 

 

Under verksamhetsåret uppgick koncernens investeringar i anläggningstillgångar till 24,6 (32,0) miljoner euro.

Finansiering

Alla nya elanslutningsavgifter är enbart överlåtbara från och med 1.3.2020 och bokförs således i Vasa Elnät Ab:s omsättning. Vasa Elektriska Ab:s fjärrvärmeanslutningsavgifter är fortfarande både överförbara och återbetalbara.

Nettoförändringen i överförbara och återbetalbara anslutningsavgifter som ska redovisas i koncernens balansräkning uppgick till 0,6 (0,4) miljoner euro inkluderande både nya och återbetalda anslutningsavgifter.

De räntebärande skulderna var 92,2 (101,2) miljoner euro 31.12.2023.

Likviditeten bibehölls på en tillfredsställande nivå, de likvida medlen vid bokslutsögonblicket uppgick till 4,3 (28,1) miljoner euro.

Under räkenskapsperioden amorterades skuldebrevslån för 13,3 (12,8) miljoner euro och nya skuldebrevslån lyftes för 12,0 (16,0) miljoner euro.

Personal

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal

 

Koncernstruktur

Vid bokslutsögonblicket består koncernen Vasa Elektriska av moderbolaget Vasa Elektriska Ab och dotterbolaget Vasa Elnät Ab.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

År 2024 började med några exceptionellt kalla dagar och fredag 5.1.2024 noterades ett nytt prisrekord på el då marknadspriset på el under de dyraste timmarna uppgick till 1 896 €/MWh. Särskilt kunderna som använder börsel minskade drastiskt sin förbrukning under den dagens dyraste timmar. För att förbättra marknadens funktion borde efterfrågeflexibiliteten beaktas då marknadspriset fastställs.

Vädret i januari var i sin helhet ovanligt kallt och månadens medeltemperatur var den lägsta på åtta år. Det kyliga vädret påverkade affärsverksamhetsenheternas resultat på olika sätt, men sett som helhet låg koncernens verksamhet under den första delen av året i linje med målsättningarna för hela året.

Tillsammans med andra nätbolag lämnade Vasa Elnät Ab i slutet av januari in ett besvär till Marknadsdomstolen angående Energimyndighetens beslut i slutet av år 2023 om ändringar av tillsynsmetoderna.

Bedömning av kommande utveckling

Efter energikrisen har situationen på elmarknaden lugnat ner sig och derivatmarknaden förutspår att medelpriset på el på grossistmarknaden på årsnivå kommer att ligga på 45–50 €/MWh under de närmaste åren. I takt med den nedåtgående inflationen har marknadsräntorna sjunkit och marknaden förväntar sig att Europeiska centralbanken fattar beslut om en sänkning av räntorna under första halvåret.

Inom Europeiska unionen utarbetas ett stort antal direktiv som rör energibranschen. Direktiven kommer att påverka vår verksamhet vartefter som de efter att ha trätt i kraft småningom implementeras till en del av den nationella lagstiftningen. EU-valet i juni och därefter utformat arbetsprogram för kommissionen kommer att fungera som riktlinjer för utvecklingen i EU under de kommande åren.

Mängden vindkraft kommer att öka både i Finland och andra nordiska länder alltefter som projekt som är på gång färdigställs. Detta kommer att ytterligare förstärka prisvariationerna på marknaden. Byggandet av vindkraft i Finland kommer förmodligen att stagnera om inte nya projekt som ökar konsumtionen initieras. Det planerade cirka en månad långa första årsunderhållet av kraftverket Olkiluoto 3 inleds i mars 2024. Regeringen är i färd med att starta en utredning av kapacitetsmarknaden i början av 2024.

I anslutning till ett avbrott i produktionen av el och värme i kraftverket Vasklot 2 under hösten 2022 är förhandlingarna med försäkringsbolaget om en betydande försäkringsersättning fortfarande på hälft.

Målsättningen för Vasa Elektriska är fortsättningsvis att öka flexibiliteten genom olika typer av lösningar i energiproduktionen och -lagringen samt tillsammans med kunderna.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

Forskningsverksamheten har fortsatt år 2023 och projekt har genomförts i samarbete med högskolor ochföretag verksamma inom energisektorn och Vasa energikluster.

EPV Energis pumpkraftverksprojekt i Pyhäsalmi tvingades efter långa förberedelser avbrytas på grund av den kraftigt höjda kostnadsnivån och därmed sjunkande lönsamhet. Projektet har varit av stort intresse även för Vasa Elektriska.

Det av Vasa Elektriska, EPV Energi och Wärtsilä planerade pilotprojektet H-Flex-E för test av vätgasproduktion, lagring och användning i ett motorkraftverk i Vasklot i Vasa väntar fortfarande på myndighetens beslut om miljötillstånd. Beslutsprocessen i anslutning till projektet kommer sannolikt även att påverkas av ändringar i konceptet och tidtabellen på grund av den höjda kostnadsnivån.

Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna

Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och inte enbart eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen.  Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.

Koncernen indelar riskerna i fyra kategorier: strategiska, ekonomiska och operativa risker samt skaderisker.

De strategiska riskerna är risker som kan påverka uppnåendet av strategiska mål eller till och med bolagets existens. Strategiska risker kan uppstå till följd av felaktiga eller misslyckade affärsverksamhetsbeslut, verksamhetsmodeller, ledning, övervakning eller långsamt reagerande på yttre och/eller inre förändringar. Strategiska risker är alltid förknippade med en positiv möjlighet samt hot om ett negativt misslyckande.

De ekonomiska riskerna är kopplade till koncernens ekonomiprocess; soliditet, kapitalets tillräcklighet samt finansprocessernas funktion. Risktypen omfattar även compliance- och skatterisker i anslutning till bokföringen och rapporteringen. De ekonomiska riskerna kan bero på ändringar i kapitalets tillgänglighet, struktur samt i lönsamhet.

De operativa riskerna uppstår till följd av händelser som orsakas av bristfälliga eller icke-fungerande interna processer, system eller människor. De operativa riskerna är till koncernens verksamhet kopplade direkta och indirekta skador eller för anseendet skadliga följder som kan uppstå på grund av fel eller brister i de interna processerna.

Skaderiskerna är rena risker, dvs. de är förknippade enbart med en möjlighet till förlust, utan möjligheter till nytta. Skaderiskerna omfattar olika typer av säkerhets-, olycks- och katastrofrisker. Skaderiskerna minskas genom ett så täckande försäkringsskydd som möjligt.

Ekonomiskt resultat

Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, prisutvecklingen i derivathandeln, väderförhållanden, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat. Koncernens ekonomiska resultat samt verksamhetens lönsamhet påverkas till exempel av ett mycket lågt eller mycket högt marknadspris på el och större prisvariationer på grund av den ökade produktionen av förnybar energi.

Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln

Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen (affärsverksamheten elförsäljning) och försäljning (affärsverksamheten elförsäljning). För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Också vid skyddsaffärer utsätts elhandeln för systemrisker och risker till följd av områdesprisskillnader samt områdesprisrisker och volymrisker. Elhandelns riskposition och derivatrisker som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt i enlighet med principerna i den av styrelsen godkända riskhandboken. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.

Försäkringspolitik

Som en del av den totala riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att med egendoms- och ansvarsförsäkringar täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.

På grund av den exceptionella höjningen av grossistpriset på el och de kraftigt ökade prisvariationerna år 2022 gjorde försäkringsbolagen i Finland en ny bedömning av risker som kan drabba energibolagen, vilket resulterade i en utformning av nya situationsanpassade försäkringar för koncernen. År 2023 är läget på försäkringsmarknaden fortsättningsvis utmanande.

Hantering av finansierings- och likviditetsrisk

Koncernens finansiering är starkt koncentrerad till moderbolaget och dotterbolagets kortsiktiga finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.

Ränterisk  

För hanteringen av ränterisker har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan användas som hjälp för att hantera ränterisk. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet, verksamma i Finland.

Kreditrisk

Affärsverksamheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringar. Riskerna med kreditförluster av försäljningsfordringar hanteras även med en kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.

Information och informationssystem

Koncernens affärsverksamhet bygger i allt högre grad på hantering av information och informationsflöden. Tryggande av informationssystemens och informationens kvalitet (hållbarhet, enhetlighet och riktighet) och säkerställande av verksamhetens kontinuitet är med tanke på affärsverksamheten av stor betydelse. Modeller för hantering av risker definieras i koncernens av styrelsen godkända sekretess- och informationssäkerhetspolicy.

Hantering av kapitalrisk  

Koncernen uppdaterade sin strategi år 2021 och nya långsiktiga ekonomiska mål fastställdes. Syftet med den uppdaterade strategin är att säkerställa ett ekonomiskt spelrum i situationer då produktionsportföljen förnyas med viktiga investeringar.

Affärsverksamheternas tillväxt ska vara lönsam och produktstrukturen ska stärka kundupplevelsen och främja hållbara val. Genom att förverkliga dessa mål kan vi stärka Vasa Elektriska-koncernens konkurrensförmåga och bygga upp en konkurrenskraftig affärsverksamhetsportfölj före utgången av 2025.

Säkerställande av investeringarnas produktivitet och optimering av produktionsstrukturen är centrala strategiska mål. Syftet är att de stora investeringar som gjorts under de senaste åren och som planeras för de kommande åren ska ge god avkastning och därigenom stärka koncernens ekonomiska resultat och kassaflöde. Den strategiska prioriteten är att säkerställa de nuvarande affärsverksamheternas värdeskapande förmåga. En förbättring av kassaflödet och säkerställande av det ekonomiska resultatet förutsätter en effektiv verksamhet i förändringssituationen.

Utdelningspolitiken har garanterat aktieägarna en skälig avkastning på placerat kapital.  Nivån på utdelningen som betalades år 2023 sänktes från den tidigare nivån på grund av att prissättningslösningarna som gjordes i det rådande exceptionella marknadsläget i slutet av år 2022 inverkade negativt på resultatet både räkenskapsperioden 2022 och räkenskapsperioden 2023.

Styrelsens förslag till disposition av vinst

Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 100 962 (76 011) miljoner euro, varav 10 646 (5 797) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.

Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.

Bolagets aktier

Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.

Delägarlån och -ansvar

Bolaget har tagit ett kortfristigt kassalån av koncernens dotterbolag. Lånets storlek är två miljoner euro och lånetiden fyra månader. Lånet är amorteringsfritt, dvs. kapitalet och räntan betalas i sin helhet 8.4.2024. Lånet har en fast ränta på 4 %. Lånet är ett blancolån.  Vid tidpunkten för bokslutet är två miljoner euro kvar av lånet.

EPV Energi Ab (EPV) har i december 2020 lämnat delägarlåneförbindelser till Industrins Kraft Abp (TVO) och Pohjolan Voima Abp (PVO) för Olkiluoto 3-investeringar. Delägarna i EPV:s aktier i A1- och A3-serierna har å sin sida ställt en motförbindelser till bolaget för att täcka delägarlånet. Delägarlåneförbindelsernas giltighetstid förlängdes i november 2022 med ett år till 31.12.2023.

Delägarlåneförbindelserna som EPV lämnade till TVO och PVO löpte ut 31.12.2023. Även motförbindelserna som delägarna i EPV:s aktier i A1- och A3-serierna lämnade till bolaget upphörde att gälla 31.12.2023.

Vasa Elektriska Ab har gett ett kapitallån till Vaasan Voima i december 2023. Lånebeloppet uppgår till 1 350 000 euro. Lånet beviljas för finansiering av investering av en reduktionsanläggning i kraftverket VL2 i Vasklot. Lånet förfaller till betalning 1.5.2032. Lånet löper med en årlig fast ränta på 5 %.

Lånekapitalet och räntan kan betalas endast med en sämre förmånsrätt än Vaasan Voimas övriga fordringar och kapitalbeloppet jämte ränta betalas tillbaka endast om den totala summan av Vaasan Voimas fria egna kapital överstiger förlusten enligt balansräkningen vid betalningstillfället.

Pågående rättsprocesser

Konsumentombudsmannen förde i maj 2023 prishöjningen, som Vasa Elektriska hösten 2022 genomförde på sin tillsvidare gällande kvartalsprodukt, till marknadsdomstolen för avgörande och processen pågår fortfarande.

Bolagets organisation, ledning och revisorer

Till medlemmar i förvaltningsrådet valdes vid bolagsstämman i april 2023 Mauri Ollila (ordförande), Dick Jungerstam (vice ordförande), Marit Nilsson-Väre (vice ordförande), Marianne Buss, Tanja Davidov, Reinhold Klockars, Erkki Lehtimäki, Esa Makkonen, Pekka Pörsti, Jarmo Salo, Tauno Tuomisto, Antti Uusitalo och Seija Vainio. I förvaltningsrådets möten deltog därtill tre förtroendepersoner i egenskap av representanter för personalen.

Till medlemmar i revisionsutskottet har förvaltningsrådet inom sig valt Dick Jungerstam, Marit Nilsson-Väre och Mauri Ollila, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka hur uppsatta mål har uppnåtts inom Vasa Elektriska Ab samt hur bolagets grundläggande verksamhet har skötts.

Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse fungerade Joakim Strand (ordförande), Marianne Munkki (vice ordförande), Marko Nylund, Kim Berg, Jukka Mäkynen och Eva Liljeblom.  Styrelsen sammanträdde 12 gånger under räkenskapsåret.

Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Martti Haapamäki (ordförande), Heimo Hokkanen, Iida Laurila, Heidi Kuusniemi fr.o.m. 4.4.2023, Ossi Suortti och Arja Rosing.

Som revisor fungerade revisionssamfundet KPMG Oy Ab, och som huvudansvarig revisor CGR, OFGR Päivi Rintala.