Verksamhetsberättelse och bokslut 2022

Bokslut

Vasa Elektriska Ab: Bokslut 2022 (På finska. Innehåller också koncernbokslutet.)
Obs! Dokumentet börjar med styrelsens verksamhetsberättelse (s. 3 – 19), vars översättning till svenska kan läsas här nedanför.

Vasa Elektriska Ab: Fjärrvärmens resultat- och balansräkning 2022 (på finska)
Vasa Elnät Ab: Bokslut 2022

TILLBAKA

Styrelsens verksamhetsberättelse

Översättning

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden

Vasa Elektriska fyllde 130 år i april 2022. Till skillnad från många andra stadsägda energibolag har Vasa Elektriska ända sedan det grundades varit ett aktiebolag.

År 2022 började med en hög prisnivå på elmarknaden i jämförelse med den historiska utvecklingen. Marknadsanalytikerna diskuterade orsakerna till de låga nivåerna i gaslagren i Europa, och en förklaring fick man i februari då Ryssland invaderade Ukraina. Europa vaknade upp till det faktum att förberedelserna för krig faktiskt hade inletts redan år 2021.

En följd av EU:s skärpta sanktioner var att importen av el och gas från Ryssland till Finland i maj upphörde. På sommaren minskade också importen av gas från Mellaneuropa och i augusti nådde gaspriset sin högsta nivå. Gasen fick i fjol dessutom en allt större roll i den europeiska elproduktionen i och med bortfallet av kärnkraft i Frankrike och den dåliga vattensituationen i Norden, vilket resulterade i att grossistpriset på el steg till en aldrig tidigare skådad nivå. Ryssland använde energi som vapen för att rubba den europeiska enigheten. Speciellt de olyckliga energibeslut som under det gångna årtiondet hade fattats i Tyskland innebar att alla européer nu var tvungna att betala ett högt pris.

Utvecklingen av anskaffningskostnader och elpris

Grossistpriset på elmarknaden mer än fördubblades jämfört med året innan. Medelpriset i Finland år 2022 uppgick till 154,04 €/MWh, medan priset år 2021 var 72,34 €/MWh, vilket även det var den högsta noteringen sedan elmarknaden öppnades i slutet av 1990-talet. Förutom den rekordartade höjningen av priset präglades fjolåret av kraftigt ökade prisvariationer.  De högsta priserna på grossistmarknaden noterades i augusti och december.

Den extrema höjningen av elpriset och elprisets svängningar på derivatmarknaden samt därav följande ökade krav på säkerheter hade betydande effekter för kassaflödet under årets tredje kvartal och tvingade bolaget att vidta specialarrangemang för att trygga sin likviditet.

Inom elförsäljningen innebar de kraftigt ökade anskaffningskostnaderna att priset på tillsvidareavtal efter en prishöjning i början av januari justerades på nytt redan i mitten av mars.

Den nya situationen på elmarknaden krävde nya produkter och i linje med det ändrades bolagets tillsvidareprodukt i oktober till en kvartalsvis prissatt produkt.

Ökningen av anskaffningskostnaderna ledde till en rejäl prishöjning på tillsvidareavtal samtidigt som den nya prissättningen per kvartal infördes.

Följden av den kraftiga höjningen av anskaffningskostnaderna för el var att kundpriserna steg, vilket innebar en utmaning både för energibolagen och för kunderna. Då beslut om prishöjningar fattades var man tvungen att med tanke på det ekonomiska ansvaret allvarligt beakta nödvändigheten av kontinuitet i affärsverksamheten samt med tanke på det sociala ansvaret beakta våra kunders svårigheter i en krisartad situation.

De stigande kundpriserna gav upphov till en livlig offentlig diskussion såväl i massmedier som i sociala medier.

Som en följd av energibolagens, också Vasa Elektriskas, prishöjningar under hösten inledde Konkurrens- och konsumentverket en undersökning om skäligheten i prissättningen av den tillsvidare gällande produkten och Energimyndigheten initierade en undersökning bland annat om skäligheten i priset som den leveransskyldige uppbär. Dessa undersökningar berör flera bolag, även Vasa Elektriska. Elhandelns kraftigt negativa rörelseresultat visar att prishöjningarna som Vasa Elektriska genomförde dock var absolut nödvändiga. Prishöjningarna på el fick en klart negativ inverkan på förtroendet för energibranschen och bolaget, och för att återfå anseendet krävs i fortsättningen konkreta och långsiktiga åtgärder.

LÄTTNADER I elräkningar   

Som en följd av de höjda elpriserna godkände EU:s medlemsländer en förordning om nödåtgärder mot höga energipriser. Med förordningen infördes gemensamma åtgärder med syfte att minska efterfrågan på el samt från den s.k. inframarginella produktionen samla in intäkter som överstiger 180 €/MWh och fördela detta intäktsöverskott till hushåll och sm-företag. Regeringens till krisförordningen anknutna förslag till lagstiftning om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen, framlagt i december, är tyvärr betydligt striktare än EU:s krisförordning och innebär en nedskärning av ett eventuellt överskott av intäkter från elaffärsverksamheten år 2023, men i betydande utsträckning även av intäkter under normal tid.

Viktigt är i detta läge är att stöda kunder som hamnat i en svår situation på grund av de höjda elpriserna.

På hösten presenterade regeringen tre olika modeller för stöd till kunderna. Ett fjärde förslag för stöd till konsumenterna, ersättning för elräkningar och förlängning av betalningstid, offentliggjordes i december. Om förslaget går igenom innebära det en hel del extra arbete för alla bolag – också för Vasa Elektriska – och ställer stora utmaningar på hanteringen av bolagets kassaflöde samt på säkerställandet av en tillräcklig soliditet. Problemet med ersättning för elräkningar är att stödet inte når de mest behövande; stödet är generellt och riktar sig speciellt till kunder som använder mycket el.

Effekten av produktIONSfaktorer

Turbulensen på energimarknaden återspeglade sig också i form av ökade bränslekostnader för anskaffningen av fjärrvärme. Till skillnad från många andra energibolag kunde priset på fjärrvärme dock hållas på samma nivå hela året, bland annat tack vare anläggningarnas goda användbarhet under första delen av året samt värmelagret och elpannan i Vasklot. Ett fel i kraftverket i Vasklot i september och därpå följande drygt två månaders reparation hade en negativ inverkan på resultatutvecklingen för fjärrvärmeverksamheten och minskade också möjligheterna till resultat för elproduktionen.

Ibruktagningen av kärnkraftverket Olkiluoto 3 fördröjdes på grund av flera långa avbrott, som till allas besvikelse innebar att inledandet av den kommersiella användningen av kraftverket sköts fram till år 2023.

Under året fattades beslut om att delta i det av Vaasan Voima startade projektet för en utbyggnad av värmelagret i Vasklot och en 120 MW:s ökning av elpannannekapaciteten samt reduktion vid kraftverket i Vasklot.

För att diversifiera fjärrvärmeproduktionen påbörjades under andra halvan av året byggandet av en anläggning för utnyttjande av spillvärme från Påttska avloppsreningsverket.

Inom energiproduktionen genomfördes åtgärder i enlighet med det år 2018 överenskomna s.k. Borgfreds-avtalet, vilket resulterade i att kraftvärmeverket i Vasklot alldeles i slutet av året övergick till Vaasan Voima och Vasa Elektriskas ägarandel i Vaasan Voima steg till 79,3 procent. Dessutom deltog bolaget i arrangemang i anslutning till leveransen av grossistenergi i Seinäjoen Voima.

Utvecklingsprojekt I elnätet

Vasa Elektriskas dotterbolag Vasa Elnät svarar för eldistributionen inom sitt distributionsområde. Viktiga satsningar under året var utveckling av leveranssäkerhet och höjning av automationsgrad. Leveranssäkerheten i elnätet förbättrades genom kabling i Tapoila i Lillkyro, Norra och Södra Vallgrund i Korsholm, Töjby–Rangsby i Närpes samt Vikby–Solf i Korsholm. Efter färdigställda kabelarbeten uppgick kablingsgraden i mellanspänningsnätet till över 50 %. Satsningar gjordes också i smart felhantering. En konkurrensutsättning genomfördes på den nya generationens fjärrmätning och ett upphandlingsbeslut kunde fattas. Installationerna av mätarna påbörjas år 2023.

Höjningen av elmarknadspriserna resulterade i ett klart ökat allmänt intresse för egen elproduktion med solpaneler, och under den andra halvan av året anslöts totalt 730 paneler till elnätet.

De ökade priserna för tjänster, byggande och energi gav upphov till rejält höjda kostnader.

Antalet stormar i elnätets område var klart lägre än året innan, vilket innebar färre olägenheter förorsakade av avbrott än under det föregående året. Kunderna informerades om förberedelser för en eventuell elbrist i Finland och behovet av att justera nödvändiga egna förebyggande åtgärder granskades.

Nya lösningar

Under året genomfördes flera resurskrävande utvecklingsprojekt. I februari tog man i Finland i bruk ett riksomfattande, centraliserat system för informationsutbyte (Datahub). Inom Vasa Elektriska beredde man införandet under flera års tid genom att förbättra kvaliteten på kunddata samt testa program och vidta åtgärder för implementering av systemet. I december lyckades även ibruktagningen av systemets följande version.

Koncernens nya verksamhetsstyrningssystem (ERP) infördes i maj. Systemet fokuserar på kvalitet, miljö och arbetssäkerhet och den första externa auditeringen utfördes i december. Efter att konstaterade avvikelser korrigerats kommer systemet att beviljas certifikat, troligen våren 2023.

Inom elhandeln fortgick uppföljningen av elförsäljningens och elproduktionens separata portföljer med utgångspunkt från de föregående åren genom att precisera verksamhetsprocesserna och den interna rapporteringens noggrannhet. I elhandelns särredovisade resultaträkning och balansräkning behandlas de som en helhet.

Utvecklingen av koncernens produkter och tjänster främjades under året. Inom elhandeln lanserades en spot- och kvartalsprodukt för privatkunder samt en ny avtalstyp baserad på nettoavräkning för företagskunder. Därtill slutfördes arbetet med en laddlösning för elbilar; under året installerades 40 laddstationer i form av ett pilotprojekt. En fortsatt aktiv diskussion om nödvändiga energilösningar fördes med potentiella aktörer i GigaVaasa-området i samarbete med andra partner.

Den uppdaterade koncernstrategin skärptes genom en ändring av organisationsstrukturen i början av maj.

Ändringen omfattade bildandet av en digitaliseringsenhet och en enhet för strategi och samhällsansvar, vars uppgifter är att bl.a. sköta intressebevakningen och ansvarighetsärenden. Samtidigt lades utvecklingsenheten ner och dess arbetsuppgifter överfördes till affärsverksamheterna. Ändringarna inom organisationen möjliggjorde nya karriär- och utbildningsmöjligheter. Hälften av rekryteringarna för fasta arbetsuppgifter inom koncernen Vasa Elektriska kunde genomföras som interna rekryteringar.

Nämnda ändringar, ett ansträngt läge på energimarknaden och återgående till hybridarbete efter restriktionerna under pandemin har på många sätt varit en utmaning för vår expertorganisation. En stark samarbetskultur och viljan att betjäna har varit bolagets hörnstenar under en omvälvande tid.

Ekonomisk utveckling

Koncernens omsättning år 2022 uppgick till 329,9 (208,7) miljoner euro, en ökning med 58,1 % (84,9 %). Förklaringen till den rejäla ökningen är de under räkenskapsperioden kraftigt höjda marknadspriserna på prisskyddande derivat. Andelen derivat som ingår i räkenskapsperiodens omsättning var 104,8 miljoner euro, mot 44,8 miljoner euro ett år tidigare. Koncernen gjorde ett blygsamt resultat, rörelsevinsten var 6,1 (6,5) miljoner euro, dvs. en minskning med 6,5 %. De viktigaste orsakerna till koncernens försämrade rörelseresultat var ett fel i kraftverket i Vasklot på hösten som påverkade koncernens resultat med flera miljoner euro, problem med ibruktagningen av kraftverket Olkiluoto 3, något som gav en förlust på tiotals miljoner euro, prisjusteringen av kvartalsprodukten i november (6,3 miljoner euro) samt lägre omsättning för elhandeln till följd av volymfall (2,5 miljoner euro).

Koncernens vinst för räkenskapsåret uppgick till 9,3 M€ (12,7 M€), posterna efter rörelsevinsten som hade den största betydelsen för räkenskapsårets vinst var Suomen Energiavarat Oy:s dividend på 2,1 M€ och Voimapihas dividend på 2,8 M€.

Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning ökade till 299,1 (174,2) miljoner euro. Rörelsevinsten var -2,6 (1,6) miljoner, dvs. en minskning med 268,8 procent jämfört med föregående år.

Moderbolagets vinst för räkenskapsåret var 5,8 M€ (16,8 M€), posterna efter rörelsevinsten som hade den största betydelsen för räkenskapsårets vinst var Suomen Energiavarat Oy:s dividend på 2,1 M€, Voimapihas dividend på 2,8 M€ och Vasa Elnäts koncernbidrag på 2,7 M€. Till skillnad från tidigare år har inga maximala avskrivningar gjorts i beskattningen.  Avskrivningsdifferensen har således upplösts i resultatet, och detta förbättrar resultatet med 1,7 miljoner euro.

Av affärsverksamheterna uppgick elhandelns omsättning till 260,5 (134,2) miljoner euro, fjärrvärmens omsättning till 39,3 (40,4) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s omsättning till 33,3 (35,9) miljoner euro.

Elhandelns rörelseresultat var liksom föregående år negativt och landade på -6,1 miljoner euro (-7,6 miljoner euro året innan). Elförsäljningens rörelseresultat var kraftigt negativt och elproduktionen positiv. Också serviceaffärsverksamhetens rörelseresultat var negativt.

Fjärrvärmens rörelseresultat uppgick till 5,1 (10,8) miljoner euro, en minskning med 52,9 % jämfört med fjolårets nivå. Försämringen berodde till stor del på ett fel i kraftverket i Vasklot hösten 2022 och därav följande höjning av kostnaderna för energianskaffning. Inverkan på fjärrvärmens resultat var ca 3 miljoner euro.

Vasa Elnät Ab:s rörelseresultat minskade från 9,3 miljoner euro till 6,1 miljoner euro. Det försämrade resultatet förklaras av en minskad omsättning, en volymminskning på 2,5 miljoner euro samt en höjning av kostnaderna för fölustel på 1,1 miljoner euro.

Mängden el som såldes till kunderna uppgick till 1 593 (1 684) GWh och mängden producerad el till 1 558 (1 440) GWh.

Försäljningsvolymen för fjärrvärme var 693 (726) GWh och Vasa Elnät Ab:s försäljningsvolym var 927 (1 015) GWh.

 

Investeringarna i anläggningstillgångar under verksamhetsåret uppgick till 32,0 (35,1) miljoner euro.

 

Finansiering

Alla nya elanslutningsavgifter är enbart överlåtbara från och med 1.3.2020 och bokförs således i Vasa Elnät Ab:s omsättning. Vasa Elektriska Ab:s fjärrvärmeanslutningsavgifter är fortfarande både överförbara och återbetalbara.

Nettoförändringen i överförbara och återbetalbara anslutningsavgifter som ska redovisas i koncernens balansräkning uppgick till 0,4 (0,4), miljoner euro inkluderande både nya och återbetalda anslutningsavgifter.

De räntebärande skulderna var 101,2 (77,8) miljoner euro 31.12.2022.

Likviditeten bibehölls på en tillfredsställande nivå, de likvida medlen vid bokslutsögonblicket uppgick till 28,1 (13,8) miljoner euro.

Under räkenskapsperioden amorterades skuldebrevslån för 12,8 miljoner euro och nya skuldebrevslån lyftes för 16,0 miljoner euro.

En förbindelse för ett aktieägarlån (15 miljoner euro) kopplat till kärnkraftsaktier som lämnats till EPV har förlängts fram till slutet av år 2023.

Personal

Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal:

 

 

Koncernstruktur

Vid bokslutsögonblicket består koncernen Vasa Elektriska av moderbolaget Vasa Elektriska Ab och dotterbolaget Vasa Elnät Ab.

Händelser efter räkenskapsperiodens slut

Finlands regering och riksdag har fortsatt att förbereda ett fjärde stödpaket för att kompensera medborgarna för de höga elpriserna. En kompensation för stora elräkningar kommer enligt nuvarande information att göras till konsumenterna i samband med räkningarna i mars och april. Kompensationen skulle ske åtminstone enligt förbrukningen och elpriset i november, december och januari. Ärendet behandlas ännu i riksdagen och ett slutligt beslut väntas i slutet av februari. Enligt analyser som Vasa Elektriska gjort kommer statens stöd att belasta Vasa Elektriskas kassa med upp till femton miljoner euro och det är viktigt att staten utan dröjsmål ersätter Vasa Elektriska och andra energibolag för de pengar som återbetalats till kunderna.

Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen är under behandling i riksdagen. I lagen föreslås bestämmelser om en ny tillfällig skatt om 30 procent som gäller elföretags vinster för skatteåret 2023. Skatten skulle tas ut utöver den inkomstskatt som betalas på företagens vinster och skulle inte vara avdragsgill i inkomstbeskattningen.

En offentlig konsultation om EU-kommissionens elmarknadsmodell hölls i början av februari. Kommissionen har som syfte att presentera de första konkreta ändringsförslagen med anknytning till marknadsmodellen ännu denna vår.

Vasa Elektriska beställde i slutet av fjolåret 500 smarta elbilsladdare från Comsel System. Laddarna tillverkas i Vasa och försäljningen av apparaterna börjar i februari. I och med den stigande efterfrågan på smarta hemladdare för elbilar samt den ökade småskaliga produktionen av solenergi kommer serviceaffärsverksamhetens omsättning troligen att öka väsentligt år 2023.

Vindkraftsparken i Närpes togs i kommersiell drift i början av februari och är det nyaste tillägget i Vasa Elektriska portfölj av utsläppsfri produktion. Vasa Elektriskas andel i vindkraftsparken i Närpes ökar den årliga vindkraftsproduktionen med 140 GWh. Vasa Elektriskas andel av produktionen motsvarar årsförbrukningen för ca 7500 eluppvärmda egnahemshus.

Bedömning av den kommande utvecklingen

Olkiluoto 3 har inlett testdrift och enligt nuvarande prognoser borde anläggningen vara klar för regelbunden elproduktion i mars 2023.

Det milda, blåsiga och regniga vädret i slutet av år 2022 och förvintern 2023 har lugnat ner elmarknaden. I derivathandeln har Finlands områdesprisskillnad och systempriset minskat till samma nivå som våren 2022. Elförsäljningen kommer sannolikt att ta fart framåt våren och nya produkter, speciellt tidsbundna, är på gång. Bättre likviditet på derivatmarknaden möjliggör denna utveckling.

Under fjolåret började Vasa Elektriska utveckla en hybridelprodukt. I produkten utgörs energipriset av en fast energiprisdel och en förbrukningseffekt som är bunden till priset på börsel. Några konkurrerande elförsäljningsbolag lanserade motsvarande produkt redan under förra året. Vasa Elektriska siktar på att den egna produkten ska finnas till försäljning Q1/2023. Vid utvecklingen av den nya produkten har det framkommit att de nya hybridprodukterna skapar ett tryck också på systemutvecklingen. Dynamiska och flexibla kunddatasystem, mobilappar och självbetjäningskanaler är grunden till en konkurrenskraftig affärsverksamhet och till framgång på dagens marknad.

Vasa Elektriska har redan en längre tid styrt sina investeringar i basproduktion till en ren och utsläppsfri produktion, till exempel till vindkraft. Under de kommande åren kommer Vasa Elektriskas produktionsinvesteringar att inriktas på att stöda en volatil energimarknad. Energilagring och lösningar som tillför flexibilitet behövs för att stöda en stark portfölj av kärnkrafts- och vindkraftsproduktion.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

Forskningsverksamheten har fortsatt år 2022 och projekt har genomförts i samarbete med universitet och företag verksamma inom energisektorn.

Optimeringen av helheten och utvecklingen av energisystemens flexibilitet har fortsatt och fokus har riktats mot lanseringen av en egen smart hemladdare för elbilar. Ett pilotprojekt startade redan kring påsken då de första laddarna installerades i pilotobjekt. I slutet av året var produkten klar för användning och Vasa Elektriska beställde 500 st. för försäljning. Under årets första kvartal släpps produkten på marknaden. Inom projektet för förbrukningsflexibilitet har Vasa Elektriska fortfarande 60 pilotkunder vars uppvärmning, varmvattenberedare, egna elproduktion och laddning av elbil optimeras mot elmarknaden. Målsättningen för år 2023 är att erbjuda kunderna smartenheter som styr elanvändningen till de billiga timmarna.

H-Flex-E-projektet, som initialt diskuterades i slutet av år 2020, har utvecklats vidare och projektet har nått tillståndsfasen. Målet för 2023 är att få miljötillstånd för projektet och därmed kunna fatta ett investeringsbeslut.

Kund- och affärssystemen utvecklades systematiskt under året. De första rapporterna från datalagerprojektet blev tillgängliga och projektet fortsätter år 2023 för att förstärka informationsledningen. Datastyrt ledarskap valdes till ett av huvudtemana i den digitala strategi som togs fram år 2022. Andra huvudteman i strategin är digital kundupplevelse, ledning och utveckling av kompetens, hållbarhet samt avancerade lösningar.

Vasa Elektriska beskrev processer, utarbetade anvisningar och instruktioner samt fastställde handlingssätt som svarar mot kvalitets- och miljöstandardernas samt mot arbetshälso- och arbetssäkerhetsstandardernas krav. Detta resulterade i att Vasa Elektriska fick ett utmärkt resultat i en certifieringsauditering som utfördes i slutet av år 2022 och bolaget väntas få certifikat som erkännande för den aktiva utvecklingen av verksamheten.

Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna

Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker, inte enbart en minskning och eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.

Koncernen indelar riskerna i fyra kategorier: strategiska, ekonomiska och operativa risker samt skaderisker.

De strategiska riskerna är risker som kan påverka uppnåendet av strategiska mål eller till och med bolagets existens. Strategiska risker kan uppstå till följd av felaktiga eller misslyckade affärsverksamhetsbeslut, verksamhetsmodeller, ledning, övervakning eller långsamt reagerande på yttre och/eller inre förändringar. Strategiska risker är alltid förknippade med en positiv möjlighet samt hot om ett negativt misslyckande.

De ekonomiska riskerna är kopplade till koncernens ekonomiprocess; soliditet, kapitalets tillräcklighet samt finansprocessernas funktion. Risktypen omfattar även compliance- och skatterisker i anslutning till bokföringen och rapporteringen. De ekonomiska riskerna kan bero på ändringar i kapitalets tillgänglighet, struktur samt i lönsamhet.

De operativa riskerna uppstår till följd av händelser som orsakas av bristfälliga eller icke-fungerande interna processer, system eller människor. De operativa riskerna är till koncernens verksamhet kopplade direkta och indirekta skador eller för anseendet skadliga följder som kan uppstå på grund av fel eller brister i de interna processerna.

Skaderiskerna är rena risker, dvs. de är förknippade enbart med en möjlighet till förlust, utan möjligheter till nytta. Skaderiskerna omfattar olika typer av säkerhets-, olycks- och katastrofrisker. Skaderiskerna minskas genom ett så täckande försäkringsskydd som möjligt.

Snabba förändringar i verksamhetsmiljön ökade koncernens risker 

Den osäkerhet som Rysslands anfallskrig mot Ukraina skapade i den globala ekonomin samt speciellt energikrisen inom energisektorn, med rekordhöga priser på grossistmarknaden och till och med risk för otillräcklig tillgång till el, påverkade koncernens riskställning negativt och innebar ett hot mot verksamhetens kontinuitet inom alla affärsverksamheter, både ekonomiskt och operativt. I det volatila prisläget innebar också den kraftigt överbelastade kundtjänsten utmaningar för den fortsatta verksamheten.

Ekonomiskt resultat 

Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, prisutvecklingen i derivathandeln, väderförhållanden, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat. Koncernens ekonomiska resultat samt verksamhetens lönsamhet påverkas till exempel av ett mycket lågt eller mycket högt marknadspris på el och större prisvariationer på grund av den ökade produktionen av förnybar energi.

Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln

Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen (affärsverksamheten elförsäljning) och försäljning (affärsverksamheten elförsäljning). För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Också vid skyddsaffärer utsätts elhandeln för systemrisker och risker till följd av områdesprisskillnader samt områdesprisrisker och volymrisker. Elhandelns riskposition och derivatrisker som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt i enlighet med principerna i den av styrelsen godkända riskhandboken. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.

Försäkringspolitik

Som en del av den totala riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att med egendoms- och ansvarsförsäkringar täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.

På grund av den exceptionella höjningen av grossistpriset på el och de kraftigt ökade prisvariationerna år 2022 gjorde försäkringsbolagen i Finland en ny bedömning av risker som kan drabba energibolagen, vilket resulterade i en utformning av nya situationsanpassade försäkringar för koncernen.

Hantering av finansierings- och likviditetsrisk  

Koncernens finansiering är starkt koncentrerad till moderbolaget och dotterbolagets kortsiktiga finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.

Fördubblingen av grossistpriset på el och den kraftigt ökade volatiliteten på marknaden tillsammans med de skärpta säkerhetskraven på derivatmarknaden resulterade i en snabb förändring i koncernens finansiella situation under räkenskapsåret 2022. Risker hanterades genom att ta fram scenarier för kommande kassaflöde samt med olika åtgärder säkerställa koncernens ekonomiska handlingsutrymme i de olika scenarierna.

Ränterisk

För hanteringen av ränterisker har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan användas som hjälp för att hantera ränterisk. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet, verksamma i Finland.

Kreditrisk

Affärsverksamheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringar. Riskerna med kreditförluster av försäljningsfordringar hanteras även med en kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.

Information och informationssystem  

Koncernens affärsverksamhet bygger i allt högre grad på hantering av information och informationsflöden. Tryggande av informationssystemens och informationens kvalitet (hållbarhet, enhetlighet och riktighet) och säkerställande av verksamhetens kontinuitet är med tanke på affärsverksamheten av stor betydelse. Modeller för hantering av risker definieras i koncernens av styrelsen godkända sekretess- och informationssäkerhetspolicy.

Hantering av kapitalrisk

Koncernen uppdaterade sin strategi år 2021 och nya långsiktiga ekonomiska mål fastställdes. Syftet med den uppdaterade strategin är att säkerställa ett ekonomiskt spelrum i situationer då produktionsportföljen förnyas med viktiga investeringar.

Affärsverksamheternas tillväxt ska vara lönsam och produktstrukturen ska stärka kundupplevelsen och främja hållbara val. Genom att förverkliga dessa mål kan vi stärka Vasa Elektriska-koncernens konkurrensförmåga och bygga upp en konkurrenskraftig affärsverksamhetsportfölj före utgången av 2025.

Säkerställande av investeringarnas produktivitet och optimering av produktionsstrukturen är centrala strategiska mål. Syftet är att de stora investeringar som gjorts under de senaste åren och som planeras för de kommande åren ska ge god avkastning och därigenom stärka koncernens ekonomiska resultat och kassaflöde. Den strategiska prioriteten är att säkerställa de nuvarande affärsverksamheternas värdeskapande förmåga. En förbättring av kassaflödet och säkerställande av det ekonomiska resultatet förutsätter en effektiv verksamhet i förändringssituationen.

Utdelningspolitiken har garanterat aktieägarna en skälig avkastning på placerat kapital.

Styrelsens förslag till disposition av vinst

Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 76,011 (97,577) miljoner euro, varav 5,797 (16,844) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.

Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:

 

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.

Bolagets aktier

Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.

Delägarlån och -ansvar

Bolaget har lyft ett lån av koncernens dotterbolag. Lånets belopp är 10 miljoner euro och lånetiden 5 år. Lånet amorteras i jämna rater och ränta betalas 12 gånger per år. Lånets ränta är bunden till 12 månaders euriborränta. Lånet är ett blancolån. Vid bokslutstidpunkten är 0,83 miljoner euro kvar av lånet.

Bolagets organisation, ledning och revisorer

Till medlemmar i förvaltningsrådet valdes vid bolagsstämman i april 2022 Mauri Ollila (ordförande), Dick Jungerstam (vice ordförande), Marit Nilsson-Väre  (vice ordförande), Marianne Buss, Tanja Davidov, Reinhold Klockars, Erkki Lehtimäki, Esa Makkonen, Pekka Pörsti, Jarmo Salo, Tauno Tuomisto, Antti Uusitalo och Seija Vainio. I förvaltningsrådets möten deltog därtill tre förtroendepersoner i egenskap av representanter för personalen.

Till medlemmar i revisionsutskottet har förvaltningsrådet inom sig valt Dick Jungerstam, Marit Nilsson-Väre och Mauri Ollila, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka hur uppsatta mål har uppnåtts inom Vasa Elektriska Ab samt hur bolagets grundläggande verksamhet har skötts.

Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse fungerade Joakim Strand (ordförande), Miapetra Kumpula-Natri (vice ordförande) t.o.m. 26.4.2022, Ivanka Capova t.o.m. 26.4.2022, Hannu Laaksonen t.o.m. 26.4.2022, Marianne Munkki (vice ordförande) fr.o.m. 26.4.2022, Marko Nylund, Kim Berg fr.o.m. 26.4.2022, Jukka Mäkynen fr.o.m. 26.4.2022 och Eva Liljeblom fr.o.m. 26.4.2022. Styrelsen sammanträdde 13 gånger under räkenskapsåret.

Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Martti Haapamäki (ordförande), Heimo Hokkanen, Iida Laurila fr.o.m. 29.3.2022, Ossi Suortti och Arja Rosing.

Som revisor fungerade revisionssamfundet KPMG Oy Ab, och som huvudansvarig revisor CGR, OFGR Emma Paananen.