I Vasklot kommer värmelagrets kapacitet att utökas från 11 gigawattimmar (GWh) till 17 gigawattimmar i samband med att lagrets temperatur höjs från 95 grader till över kokpunkten. Utvidgningen kommer att färdigställas i slutet av år 2025. Arbets- och näringsministeriet har beviljat projektet mer än 5,8 miljoner euro ur Europeiska unionens NextGenerationEU-finansiering.
Tack vare en högre temperatur stiger den totala kapaciteten med mer än 50 %. Dessutom innehåller investeringen en ny elpanna på 60 megawatt för ångproduktion, uppdatering av processnätverket samt en ny bufferttank.
– Värmelagren ligger mer än 30 meter under markytan, berättar fjärrvärmedirektör Markus Tuomala.
– På grund av djupet råder där ett hydrostatiskt tryck som man nu drar nytta av. Effekten av det vattentryck som är på samma nivå som lagret hjälper oss framöver att värma vattnet till en temperatur som är rejält över kokpunkten, samtidigt ökar också fjärrvärmevattnets temperatur. Den här ändringen kräver dock ändringar också i nuvarande teknik.
”Vasa är här en föregångare i fjärrvärmeverksamheten och i förnyelsen av värmelager. I slutet av 2025 kommer vi här i Vasa att ha Finlands första underjordiska högtemperaturvärmelager i sin storleksklass, med den största värmelagringskapaciteten om så mycket som 17 gigawattimmar.”
Markus Tuomala, fjärrvärmedirektör
Arbets- och näringsministeriet har beviljat projektet 5,8 miljoner euro ur Europeiska unionens NextGenerationEU-finansiering. Projektets totala investering uppgår till över 20 miljoner euro, i vilket elpannan, som inte omfattas av stödet, ingår. Den nya elpannan blir den fjärde i Vasklot. Tack vare den kommer den totala elpanneeffekten i Vasklot att stiga till 220 megawatt.
Genom att höja temperaturen och öka på kapaciteten uppstår nya möjligheter till att optimera energiproduktionen och minska på utsläppen i fjärrvärmeproduktionen. Lösningen skapar också bättre möjligheter att agera med kortare varsel i en energimarknad i förändring.
Ett mål är också att fortsätta förbättra Finlands energisjälvförsörjningsgrad genom att uttnyttja fjärrvärmeproduktion som inte baserar sig på förbränning.
– Ur samhällets synvinkel är eldriven värme samt lagring av värme investeringar som det lönar sig att genomföra cetraliserat i fjärrvärmenätet. Dessa möjligheter gör fjärrvärmen till en fortsatt modern uppvärmningsmetod som också säkerställer en snabb energiomställning i samhället, avslutar Tuomala.
Läs mer i Vaasan Voimas meddelande.
