För kanske tre år sedan var jag i Rom och stegade in i ett gammalt bageri. Jag hade lärt mig hur man säger på italienska ’kan jag få lite deggrund?’. Tanten bakom disken svarade ’un momento’ och gick in för att prata med bagaren.
Bagaren, en gråhårig herre, sneglade misstänksamt på mig från köket, och tanten kom tillbaka och sa ’no, non è possibile’, det går inte. Bagaren fortsatte att granska mig tills han helt överraskande kom fram till mig och sa ’si’. Jag fick med mig en liten påse med en bit deggrund. Jag kallade den Marco.
Allt började med att jag ville lära mig att göra en perfekt pizzadeg. När jag upptäckte surdegsbröden struntade jag i pizzorna.
Jag blev betagen av att ett perfekt bröd bara behöver vatten, salt och mjöl. Och man blir inte svullen efter maten!
Jag lärde mig att baka genom att se på YouTube-videor. Det är en helt suverän fransk kille som har en kanal som heter French Guy Cooking. Jag bakar mina bröd efter hans recept: 600 g mjöl, 400 g vatten, 200 g deggrund och 15 g salt.
En deggrund är lika lättskött som en Tamagotchi. Den matas med mjöl och vatten för att den ska hållas vid liv. Om deggrunden hålls i kylen räcker det med en matning i månaden. Bakar man mycket ska deggrunden matas dagligen.
Man tar aldrig ut hela deggrunden, bara en del av den. Den kan användas till pizza, tortillor, pasta, bullar och croissanter. Själv vill jag först lära mig att baka det perfekta brödet.