En felsituation vid kraftverket Olkiluoto 3 den 19 november samt samtidig svag vindkraftproduktion minskade Finlands produktionskapacitet avsevärt under slutet av vecka 46. Väderförhållandena har utgjort en utmaning för vindkraftsproduktionen, eftersom temperaturen och de svaga vindarna möjliggjort isbildning på kraftverkens blad, vilket i sin tur minskat tillgänglig produktionskapacitet. Som en följd av detta steg elpriset i Finland som högst till 777,18 €/MWh, vilket är det högsta enskilda timpriset i år.
Situationen påminde om känsligheten hos elmarknadspriser i oväntade situationer.
Derivatpriserna har under årets sista kvartal ökat måttligt. För den kommande vintern har prissäkringar kunnat göras till en nivå som är cirka 20 % högre än under sensommaren. Denna utveckling har påverkats av bland annat den politiska situationens försämring på områden med betydande energiproduktion.
Oberoende av nivån på derivatpriser kommer ändå den slutgiltiga spotprisnivån att påverkas av vinterns temperaturer.
Gaslagren i Europa är välfyllda för säsongen, men en kall vinter kan begränsa tillgången. En försämring av gasläget kan ha en prisökande effekt på spotpriserna, eftersom speciellt Tysklands elproduktion är starkt beroende av marginalkostnadsnivån för fossila kraftverk. Även vattenreserverna, särskilt i Sverige och Norge, ligger på normala nivåer. Det indikerar att vattenkraftens tillgång inte utan andra faktorers inverkan kommer att skapa låga spotpriser i större skala. När priset på fossila bränslen har sjunkit har också förväntningarna på spotpriserna, speciellt för det nordiska systempriset, dämpats något.
Under vinterperioden kommer Finlands prisnivå att kraftigt påverkas av tillgången på väderberoende produktion och kärnkraftsproduktion i såväl Finland som Sverige.
På derivatmarknaden följs också nederbördsmängderna för den kommande vintern, vilket kan ge indikationer om vattenkraftens tillgång när snösmältningen börjar på våren. Å andra sidan, när snömängden är stor, kan det troligen uppmuntra vattenkraftsproducenter, särskilt i Norge, att utnyttja den allt större överföringskapaciteten och använda befintliga vattenreserver för produktion av exportel.
Om det kalla vädret fortsätter och den nordiska vindkraftsproduktionen är på låg nivå, är det troligt att vinterns prisnivå på många platser kommer att kopplas till elpriserna i Mellaneuropa. I Finland kommer priset sannolikt att ha Sveriges prisnivå som en viktig referens, eftersom det inte planeras några betydande begränsningar av produktionen under vintern, och det dessutom finns betydande kapacitet tillgänglig i överföringsförbindelserna i båda riktningarna. Oavsett vattensituationen kan vi förmodligen förvänta oss låga priser på våren under perioder med omfattande vindkraftsproduktion.
