Uppvärmningsmarknaden är inne i en förändring. De nya produktionsinvesteringarna ska vara lönsamma, hållbara, driftsäkra och flexibla inför fluktuationen på marknaden. När beskattningen av fjärrvärmepumpar och elpannor nyligen förändrades öppnades en möjlighet för energibolagen att producera fjärrvärme med sådana vid sidan av den traditionella kombinerade produktionen av värme och el.
Nu kan vi exempelvis producera fjärrvärme med vindkraft när det finns överutbud av den och elpriset är nere. Men eftersom utbudet på elmarknaden, vindförhållandena och behovet av fjärrvärme inte alltid matchar, måste vi också kunna lagra elproducerad fjärrvärme.
I Vasa får vi extra flexibilitet i vårt system med hjälp av investeringar i utbyggnaden av värmelagret i Vasklot och utökningen av elpannekapaciteten.
Jag är för tillfället projektledare för byggandet av värmepumpen vid Påttska avloppsreningsverket, och ser också med spänning fram emot att värmepumpen tas i drift mot slutet av året. Då ska den spillvärme från det renade avloppsvattnet som förr spolades ut i havet tas tillvara för att värma upp Vasahemmen i fjärrvärmenätet. De ovannämnda är strategiska projekt för Vasa Elektriska i utvecklingen mot renare, icke-förbränningsbaserade produktionssätt.
Enligt en färsk utredning som föreningen Energiakaupungit ry (Energistäder) beställde av AFRY är fjärrvärmesystemet nyckeln till ett koldioxidneutralt samhälle.
Ett fjärrvärmenätverk gör det möjligt för hela städer att med en gång gå över till grön värme, när värmen produceras på ett rent sätt. Då får kunderna som anslutit sig till fjärrvärme automatiskt ta del av de nyaste produktionsteknologierna, utan fastighetsspecifika investeringar i förnybar värme.
Juha-Matti Karvala
projektledare, Vasa Elektriska
