1. Påverkar ljuset välmåendet?
Det gör det. När gryningsljuset, och i synnerhet dess blå våglängder, på morgonen avbryter utsöndringen av hormonet melatonin vaknar vi. Ljuset ökar också produktionen av det så kallade lyckohormonet serotonin. Serotonin påverkar bland annat matlusten, sömnen, inlärningsförmågan och humöret.
2. Är konstgjort ljus sämre än dagsljus?
Ljus från lampor har precis samma elektromagnetiska strålning som solljuset, men mängden och sammansättningen är olika. På morgonen är ljuset blåaktigt och kallt och mot kvällen blir det rödskiftande och varmt. Under dagens lopp förändras ljusets nyanser i takt med vädret. Det naturliga ljuset utomhus en solig sommardag kan vara tusenfaldigt jämfört med vanlig konstgjord belysning inne i vardagsrummet. Konstgjort ljus stör utsöndringen av melatonin och dygnsrytmen. Därmed försvårar konstgjort ljus insomningen, men det misstänks också vara kopplat till störningar i ämnesomsättningen.
Nuförtiden går det att efterlikna solljusets variation av styrka och färg med de nya styrsystemen som blir allt vanligare och mer avancerade. Ännu finns dock inga vetenskapliga belägg för vilken typ av allmänbelysning i hemmet som skulle ge bästa resultat.
3. Vilken nytta ger beslysningen i hemmet?
Våra hem är ofta alltför mörka. Bristen på ljus anstränger också ögonen och försvårar arbete som kräver noggrannhet. De moderna LED-lamporna är energieffektiva, men våra vanor hänger kvar i glödlampetiden. Barnens sovrum där de också leker och gör läxor har ofta en takarmatur med 2 x 60 watts lampa som ger en belysning på 40 lux. I skolor ska klassrummen ha 300 lux.
På morgonen borde hemmet vara så starkt och klart belyst som möjligt för att väcka kroppen.
Blått ljus från dataskärmar bromsar melatoninutsöndringen på kvällen och lurar hjärnan att tro att det ännu inte är läggdags.
4. Vad är färgtemperatur? Är en dagsljuslampa mer hälsosam än en vanlig lampa?
Färgtemperatur anges i kelvin. Ju högre kelvinvärde, desto svalare verkar färgtonen. En glödlampas färgtemperatur är 2 700 kelvin medan en halogenlampa har 3 000 kelvin. Dagsljuset har cirka 5 500 kelvin eller mer.
En dagsljuslampa ger ett uppiggande svalt ljus. Bäst ser man i ett vitt, svalt ljus. Några undersökningar tyder på att man arbetar mer effektivt i högre färgtemperaturer. I dagens läge är detta visserligen inte fullt belagt, men tillverkarna marknadsför det stort.
5. Hur planerar jag hemmets belysning rätt?
När man planerar belysningen i hemmet är det bra att tänka på att ett och samma rum ofta har olika användningar. Därför är det bra att ha flera olika ljuskällor. I vardagsrummet skapar vägglampan, bordslampan eller golvlampan en mysig atmosfär. Taklampornas allmänljus behövs när du städar. Bra punktljus behövs för matlagning, läsning eller handarbete.
I köket placeras de lampor som ska belysa arbetsytorna vanligen på väggen under överskåpen. Då faller ljuset bara längst bak på arbetsytan och den främre delen förblir mörk. Ett LED-band i framkanten av överskåpen belyser arbetsytans mitt, alltså det område som vi mest använder.
Tänk också på om din inredning suger i sig ljuset. Mörka ytor reflekterar inget ljus och då går man miste om den uppiggande effekten och det rymliga intrycket.
6. Hur kan belysning användas för att lyfta fram hemmets goda sidor?
Hemmets belysning består ofta av taklampor vars ljus faller på golvet. Det är värt att också fundera på vad ljuset träffar, vad det avslöjar och döljer. För att skapa ett ljust intryck ska de vertikala ytorna belysas. En smal hall känns rymligare när ljuset faller på väggarna. Ett indirekt ljus bländar heller inte.
Vid planering av gårdsbelysning ska du också tänka på hur det ser ut inifrån. Ser man belysta träd och staket när man tittar ut genom fönstret känns huset rymligare även på insidan.
Några undersökningar tyder på att man arbetar mer effektivt i högre färgtemperaturer.
7. Är blått ljus ohälsosamt?
Solljusets blå våglängder sätter igång växternas fotosyntes som producerar syre till atmosfären. Men samtidigt är det konstgjorda blå ljuset en modern plåga. Blått ljus från dataskärmar bromsar melatoninutsöndringen på kvällen och lurar hjärnan att tro att det ännu inte är läggdags. Det finns appar till smartmobiler och andra apparater med vilka man kan ändra skärmens färg och därmed minska mängden av blått ljus man utsätts för. Det går även att ställa in datorns bildskärm på nattläge som skruvar ner det blåa ljuset på kvällen. Även färgerna på tv-skärmen kan justeras. Om dessa hjälpmedel hjälper eller inte är ändå osäkert. Det som håller en nattuggla vaken kan ju snarare vara själva innehållet på skärmen.
8. Blir jag piggare av en ljusterapilampa? Ska man stirra rakt in i den, eller hur fungerar det?
Ljusterapilampornas effekt är klart bevisad. Ljusterapin piggar upp med en gång, och upprepar man den flera morgnar i rad börjar den inre klockan gå jämnare och symptom som vintermörkret medför – sömnsvårigheter, nedstämdhet och ökad matlust – lättar.
Bästa tiden för ljusterapi är tidigt på morgonen. En halv timme räcker för många, men ljusmängden ska vara minst 2 500 lux. Ljuset påverkar hjärnan när det är i synfältet – du behöver inte se rakt på lampan. Den behövda ljusmängden är så stor att du får den lättast när du är nära lampan.
Text: Terhi Hautamäki
