Sommar är högsäsongen för besök hos släkt och vänner. Det hälsas på i hemmen och på sommarstugorna. Det är ändå bra att komma ihåg den moderna besökskulturens oskrivna regler, till exempel att man helst ska avisera sin ankomst. Oväntat besök är något som över hälften av finländarna ogillar. Det framgår av undersökningen Kotionnellisuus (hemmalycka) som stiftelsen Asuntosäätiö publicerade år 2023.
– I synnerhet i städerna blir man chockad om det ringer otippat på dörren eftersom det är kutym att man kommer överens om besök i förväg. Men på vårt sommarställe i Laukaa hälsar nog våra grannar spontant på hos oss – minst en gång i veckan, säger docent Maarit Knuuttila från Helsingfors universitet.
Det är också god sed att inte stanna för länge. I många kulturer är tre dagar en underförstådd övre gräns för besökets varaktighet.
Förr brukade man säga att maletkött och gäster börjar lukta den tredje dagen. Egyptierna säger att om gästen stannar tre dagar, ge honom ett verktyg.
Traditionen är att man har någonting med sig till värdfolket. Det är ändå någonting som har minskat i betydelse. Enligt undersökningen Kotionnellisuus tycker bara en tiondedel att det är viktigt med en gåbortspresent. Presenten kan anpassas efter vilken typ av besök det handlar om. Är man bjuden till en middag kan blommor eller en flaska mousserande vin vara på sin plats. Tänker man stanna flera dagar kan det vara frukostvaror eller någonting att grilla.
– För min generation är det en vana att ha någonting med sig, om inte annat så ett kaffepaket.
Besökskulturen har förändrats
Statistikcentralens undersökning om finländarnas tidsanvändning visar att tiden som finländare äldre än 10 år lägger på att besöka varandra har minskat från millennieskiftet. Undersökningen Kotionnellisuus säger att finländarna hälsar på hos en släktning, vän eller bekant i genomsnitt 25 gånger om året, det vill säga varannan vecka. En fjärdedel säger sig besöka någon minst en gång i veckan.
Det har sagts att besökskulturen håller på att tyna bort, och skulden har lagts ömsom på urbaniseringen, ömsom på spridningen av telefoner eller sociala medier. Det är visserligen sant att den gamla agrara besökskulturen, där man tittade in hos grannen flera gånger om dagen, inte längre gäller. Knuuttila tycker ändå inte att besökskulturen skulle vara död.
– Den har bara förändrats.
Idag är normen att man bjuder in sin bekantskapskrets och lagar mat. Eller man samlas för att titta på Eurovisionen eller idrottstävlingar tillsammans.
Knuuttila påminner att den finska besökskulturens död är ett tema man har beklagat sig över i flera decennier. Hon märkte det när hon läste tidningsartiklar om gästfrihet från upp till 150 år tillbaka.
Besök skänker lycka
I Knuuttilas barndomshem brukade man varje lördag baka färska bullar, småbröd eller kakor som sattes i kallskafferiet om det skulle komma gäster. Barnen fick kalasa på bakverken från förra veckan. Knuuttila har också själv alltid lite extra i skafferiet. Men seder förändras.
– Jag tycker det är bra att de yngre generationerna tar det lugnare med besök. Man kan laga mat tillsammans eller beställa hem mat.
Innan det blev vanligt med telefoner var besöken ett sätt att byta nyheter och hålla sig informerad om vad som pågår i samhället. Idag sprids informationen också genom mobilen och hälsa på gör man bara för ros skull. Undersökningen Kotionnellisuus säger att människor som ofta hälsar på hos andra känner sig lyckligare än andra. Det är inget under: det är vetenskapligt bevisat att närhet och social interaktion med andra människor gör gott för välbefinnandet.
– Ett besök stärker relationerna. Det är ett socialt lim.
