Varför är det svårt att återvinna vindturbiners rotorblad?
Finska vindkraftföreningen uppger att 85–95 procent av delarna i vindkraftverken kan återvinnas. Svårast att återvinna är rotorbladen. De tillverkas av plastkomposit, som också används i till exempel innebandyklubbor, skidstavar och båtar. Plastkomposit är ett populärt material eftersom det är hållbart och lätt. På den negativa sidan är att det är svårt att återvinna. Komposit är en blandning av många olika material som är svåra att ta isär.
Plastkompositavfallet är också svårt att bränna. Det har ett dåligt värmevärde och ger mycket aska när det brinner. En del plastkomposit hamnar också fortfarande på soptippar, vilket vindkraftsbranschen i Europa kommer att förbjuda från och med år 2025. I Finland har förbudet gällt redan länge.
Vindkraftverken i Finland är relativt unga, och bara få kraftverk har rivits. De första kraftverken i megawattklass som uppfördes i Björneborg år 1999 revs först år 2022. Rotorbladen från dessa kraftverk blev till energiavfall och råvara till cement inom ramen för projektet KiMuRa, som finansierats av miljöministeriet. Rivning av vindkraftverk i en större omfattning blir aktuellt i Finland först på 2030- och 2040-talen.
”Vindkraftsbranschen har tagit an plastkompositproblemet proaktivt i Finland och Europa. Olika lösningar utvecklas hela tiden”, säger Heidi Paalatie, operativ chef på Finska vindkraftföreningen.
Vilka lösningar har man kommit fram till?
Ett bra exempel på en fungerande lösning är just projektet KiMuRa. Där deltog Kuusakoski Oy, som är verksamt inom cirkulär ekonomi, Finnsementti Oy, som använder det återvunna materialet samt en rad tillverkare av kompositprodukter och representanter för slutanvändare, så som Finska vindkraftföreningen och Båtbranschens centralförbund Finnboat.
Projektet tog fram en kostnadseffektiv inhemsk lösning för hantering av plastkompositavfall som gör att 50 procent av avfallet kan utnyttjas som råvara till klinker, som används för tillverkning av cement. Resten kan användas som energi vid klinkertillverkningen.
”Denna återvinningsmetod används i Centraleuropa sedan länge.”
Nu återvinner man med samma metod också i Finland. Kuusakoski mottar plastkompositavfall från företag på sina återvinningsgårdar runt omkring i landet och krossar och hanterar avfallet på sin anläggning i Hyvinge. Krosset går till Finnsementti, som använder det vid cementtillverkning.
”När de nermonterade vindkraftverk i Fredrikshamn i somras togs rotorbladen till Hyvinge.”
Det utvecklas också andra sätt att återanvända rotorblad. Ett exempel är kemisk återvinning där beståndsdelarna i plastkompositen tas isär på kemisk väg för att utnyttjas som råvara.
Uttjänta rotorblad har funnit ny användning också inom möbelindustrin. Ett exempel på företag som tillverkar möbler av gamla rotorblad är finska Lapa Recycling.
Är vindel ett ekologiskt val?
Vindel är förnybar energi som produceras utan skadliga klimatutsläpp. Vindkraften har under sin livscykel en mindre inverkan på klimatet än energiproduktion som baseras på fossila bränslen.
Även om vindkraftverken inte kan återvinnas till 100 procent, är deras återvinningsgrad mycket hög och man arbetar för fullt för att öka den ytterligare. Paalatie påpekar att all energiproduktion – även förnybar energi – har konsekvenser för miljön.
”Det handlar om att vi vill leva i ett samhälle där vi använder el och andra energiformer mer och mer och där allt bygger på digital teknik.”
