Vad gör du när du ska hitta till en adress i en främmande stad? Högst sannolikt tar du fram din mobil och navigerar dig till rätt gata. Detta är bara ett exempel på hur rymdforskning och satelliter underlättar vår vardag. Utan rymdforskning skulle det inte finnas navigatorer.
Rymdforskningen har vi också att tacka för solpaneler, LED-lampor, satellit-tv och vissa vattenreningssystem. Och det här är bara början, säger astrofysiker Sissi Enestam.
Enestam återvände till Finland för tre år sedan efter att ha studerat utomlands och arbetar nu på sin doktorsavhandling om svarta hål vid Metsähovi radioobservatorium i Kyrkslätt. Den här typen av grundforskning är viktig.
Även Einsteins relativitetsteori var grundforskning, och utan den skulle inte satelliterna hålla sig på sina banor. Utöver grundforskningen och världsalltet är Enestam intresserad av hur rymden kan kommersialiseras.
”Rymden kan vara ett nytt Nokia för Finland. Därför ska vi börja satsa på rymden.”
“På många andra håll, till exempel i Sverige, är man redan i gång och det vore dumt att hamna på efterkälken”, säger Enestam.
Med kommersiell rymd menar Sissi Enestam möjligheten att skapa ny affärsverksamhet och teknologi som utnyttjar rymden. Till exempel i USA satsar man stort på rymdforskningen och uppstarts
företagen inom området växer upp som svampar ur jorden.
”Rymden är framtiden. Det är ett område som man först nyligen har börjat utforska och utnyttja. Därför är det också så intressant.”
Enestam deltidsarbetar själv i det finska uppstartsföretaget Reaktor Spacelab som bland annat utvecklar små kubsatelliter och planerar hyperspektrala konstellationer. En hyperspektral kamera kan till exempel ge sådan information om jordmånen som kan utnyttjas i jordbruket.
”Med satelliter kan man i sin tur observera utvecklingen av översvämningar eller glaciärsmältningen eller följa stora flyktinggruppers rörelser för att kunna förbereda olika insatser i god tid.”
Ett kapitel för sig är visionerna om gruvdrift på asteroider, men det tycker Enestam ligger en bit längre bort i framtiden. Dessutom tillåter nuvarande rymdlagstiftning inte den typen av kommersiellt utnyttjande.
Men hur ska vi gå tillväga om vi ska göra Finland till rymdforskningens stormakt?
”Var modiga och pröva er fram och grunda företag”, säger Enestam.
”Vi finländare har en vild kreativitet som vi kan utnyttja i ny business, men ibland är vi för försiktiga och riskskygga. Vi har ändå förmågan att göra saker på vårt eget sätt och det kan vi dra nytta av även i rymdbranschen.”
Rymdbranschen rymmer mycket mer än bara satelliter. Den erbjuder massor med möjligheter för uppstartsföretag och experter inom olika områden: behoven sträcker sig från programvara till instrument av olika slag och komponenter till större och mindre teknisk utrustning.
”Vi ska få upp ögonen för att det verkligen går att göra pengar och skapa ny teknik, ny know-how och ny business med rymden.”
“Rymden är en så pass svår plattform att den tvingar en att uppfinna nya, speciella lösningar för att saker och ting ska fungera.”
Rymdforskningen ger måhända inte utdelning på direkten, men uppfinningarna kan vara banbrytande. Branschen kräver långsiktig satsning. Enestam drömmer om en finländsk rymdorganisation och ett forskningsinstitut med internationella forskargrupper. Där skulle hon också själv vilja jobba i stället för att åka utomlands igen.
”I Finland finns redan det kunnande som krävs för utnyttjandet av rymden. Vi har ju haft Nokia – och samma duktiga folk finns fortfarande i arbetslivet.”
Text: Meri Nykänen
Bild: Mari Lahti
