
Kolkraft som en form av elproduktion
Kolkraft är en traditionell men kontroversiell form av elproduktion. Medan kolkraft är en effektiv och flexibel produktionsform, är det också en enorm utsläppskälla.
Kolkraftens roll minskar
Kolkraft används dock fortfarande, särskilt då när elförbrukningen är som störst och andra elproduktionsformer inte räcker till för att tillgodose elsystemets effektbehov. Kolkraftens roll minskar dock hela tiden i takt med att den ersätts av förnybara energikällor. På den här sidan berättar vi mer om kolkraft som elproduktionsform och dess betydelse och nuläge i Finland och i världen.
Vad är kolkraft?
- Kolkraft är en elproduktionsform där elen produceras genom kolförbränning
- Processen producerar stora mängder el och dess effekt kan justeras flexibelt
- Kolen förbränns i en panna, vilket producerar högtrycksånga
- Ångan driver en turbin som i sin tur driver generatorn i kraftverket och producerar el.
Kolkraft används i elproduktionen när elförbrukningen är som störst och övriga energikällor inte kan svara på den ökade efterfrågan. Detta kallas för toppeffektproduktion.
Fördelarna med kolkraft
- Flexibilitet: Effekten av kolkraftverk kan justeras flexibelt efter efterfrågan på el.
- Effektivitet: Med kolkraft kan man producera stora mängder el på kort tid, vilket är viktigt i situationer där de andra elproduktionsformerna inte räcker till för att täcka elförbrukningen.
- Bränsle: Stenkol är ett bra bränsle med tanke på transport och lagring, eftersom det kan lagras utomhus på ett säkert sätt utan särskilda åtgärder. Stenkolen behåller också sin användbarhet i lång tid.


Fördelarna med kolkraft
- Kolkraftverkens underhållskostnader är relativt höga jämfört med andra produktionsformer.
- Utsläpp: Kolkraftverk producerar stora mängder koldioxid och andra föroreningar, såsom svavel- och kväveoxider, som försämrar luftkvaliteten och påskyndar klimatförändringarna.
- Miljöpåverkan: Kolgruveverksamhet och transport av kol förbrukar en hel del naturresurser och är skadlig för miljön.
Kolkraftens roll
Kolkraft i Finland
Betydelsen av kolkraft i Finland håller på att minska, men den används fortfarande under toppeffektproduktion. Kolkraft står för cirka 5 % av Finlands energiproduktion, och dess betydelse betonas under de kalla vintermånaderna då elförbrukningen är som högst. Många kolkraftverk har stängts i Finland på grund av utsläpp, men det finns fortfarande ett antal aktiva kolkraftverk som upprätthåller tillförlitligheten av elförsörjningen.
Det pågår dock ett kontinuerligt arbete för att minska andelen kolkraft på grund av dess utsläpp. Användningen av stenkol i energiproduktionen i Finland upphör senast 2029.
Kolkraftens roll i världen
Många länder och företag strävar efter att minska sin användning av kolkraft för att nå klimatmålen. Efterfrågan på kolkraft har stora regionala skillnader. Till exempel är efterfrågan tydligt vikande i USA och Europa, medan dess efterfrågan har ökat kraftigt i Asien.
Även om användningen av kolkraft har tydligt minskat i USA och Europa, kompenserar det inte för den ökade efterfrågan i Asien, vilket har lett till att den globala efterfrågan på kolkraft för närvarande ökar.
Målet är att minska användningen av kolkraftverk i framtiden genom att investera i renare energikällor. Kolkraftverk kommer dock att även fortsättningsvis vara en viktig del av elsystemets försörjningsberedskap tills mer förnybara energikällor kan ersätta dem.
Vad är kraftvärmeverk?
I Finland är alla kolkraftverk, förutom Havs-Björneborgs kraftverk, är så kallade kraftvärmeverk, det vill säga de producerar både el och värme i samma process. Denna typ av produktion gör att energiinnehållet i bränslet kan utnyttjas på det mest effektiva och miljövänliga sättet. Sådana kraftverk tar vara på den del av bränslets energi som inte kan omvandlas till el och omvandlar den till värme.
Vasklots kraftverk i Vasa är ett exempel på ett kraftvärmeverk som under åren har utvecklats för att möta dagens behov. Anläggningen är utrustad med en förgasningsanläggning för biomassa, vilket har gjort att man har kunnat ersätta en viss andel av stenkol med biomassa. År 2023 stod stenkol för bara 29 % av anläggningens bränslefördelning. Andelen stenkol är som högst när efterfrågan på el är som störst.
Vasa Elektriska och kolkraft – vilka är målen?
Vasa Elektriska använder kolkraft främst vid toppeffektproduktion då efterfrågan på värme och el är som högst. Vasa Elektriska har som mål att uppnå en utsläppsfri basproduktion senast 2030. En kontinuerlig minskning av användningen av kolkraft och att ersätta den med biobränslen spelar en viktig roll i denna process. Vi arbetar kontinuerligt för att upprätta en konkret plan för att uppnå detta mål.
Kolkraftens säkerhet och miljöpåverkan
Trots deras betydande miljö- och hälsopåverkan har kolkraftverk en hög säkerhetsnivå. Kolkraftverkens miljöpåverkan hanteras med olika reningstekniker, men utsläppen är fortfarande betydande.
Kolkraft och elpris
Elens marknadspris baseras på prognoser om elens utbud och efterfrågan på timbasis.
Om utbudet väntas bli lågt och efterfrågan hög, kan elpriset bli mycket högt på elbörsen. En tillräcklig kolkraftskapacitet upprätthåller elsystemets försörjningsberedskap genom att säkerställa elförsörjningen i sådana situationer, eftersom kolkraftverkets effekt kan justeras efter behov, medan vind- och solkraftens effekt varierar beroende på vädret.