– Med sådana företagsbidrag kan vi bland annat stärka ungas mentala färdigheter och erbjuda samtalsstöd i krissituationer, säger Elina Marjamäki från Mieli rf. Marjamäki arbetar i föreningen som expert inom främjande av mental hälsa.
Ett konkret exempel på det stödjande arbetet är den lättillgängliga chatten Sekasin, för 12–29-åringar.
– Dessutom utbildar vi dem som arbetar med barn och unga.
Lättillgängligt krisstöd och terapi behövs. Enligt Marjamäki räcker det också för de flesta.
– Vi får mycket positiv feedback av unga om Sekasin-chatten, där vi möter dem och erbjuder ett lyssnande öra. Unga behöver snabb hjälp som är lättillgänglig.
En accepterande blick
I Marjamäkis röst är det lätt att höra en mildhet och en uppmuntrande inställning gentemot unga.
– Det är väldigt viktigt för alla unga att få vara ofullständiga, fåniga, okunniga. Precis sådana som de är. Vi vuxna bör inte fastna i det, funderar Marjamäki.
– Unga utvecklas och förändras, och man kan inte förutsäga framtiden för till exempel en åttondeklassare och säga att när du är så här nu, så kommer din framtid att vara så och så.
Unga behöver en vuxens accepterande blick, påminner Marjamäki. Det behövs gränser, men man kan också se på saker med humor – vi vuxna har ju på samma sätt en gång varit ofullständiga unga.
– Det är också viktigt att fundera över vilken sorts världsbild man delar åt de unga. Vuxna påverkar ungas värderingar väldigt mycket.
Alla kan stärka ungas mentalhälsa
Marjamäki betonar att varje vuxen har möjlighet att stärka barns och ungas mentala hälsa. Vi kan hjälpa dem att hitta sina styrkor och stöda deras känslokompetens. Vi kan stärka till och med riktigt små barns kompis- och gruppfärdigheter.
I offentligheten har det har talats om långa vårdköer och att unga därför inte har tillgång till psykiatriska tjänster när de behöver dem. Marjamäki tar fram en annan synvinkel på saken.
Behandling behövs, men framför allt att alla unga i alla situationer kan känna att deras mentala hälsa stärks.
– Vi kan hjälpa unga att hitta sina egna styrkor och känna att de lyckas. Vi kan uppmuntra och hjälpa dem att tackla till exempel ångest, räknar Marjamäki upp.
Hon betonar att det är viktigt att hantera osäkerhet, och också svåra känslor.
– Man måste få känna sorg och ilska, även aggression. Svåra känslor är en del av livet. De definierar ändå inte vår mentala hälsa.
Är vi mer ångestfyllda än tidigare?
Och sen den där ångesten. Varför talas det så mycket om den? Är vi mer ångestfyllda än tidigare?
Elina Marjamäki har sin egen tolkning. Hon tycker att det nu är tillåtet att tala om det, och när man tidigare talade om depression, talar man nu om ångest. Begreppet har på många sätt blivit vardagligt.
Hon konstaterar att ångesten har ökat bland unga, men anser att det är fel att tala om ångest som om det vore onormalt.
– Det är ett globalt fenomen att unga lider av ångest. Speciellt flickors ångest har ökat.
Det finns många orsaker. Kraven och förväntningarna har ökat och nuförtiden är unga medvetna om mycket på ett annat sätt än tidigare. Till exempel är klimatångest också en nyttig känsla, eftersom den motiverar oss att agera för miljön.
– Det finns mycket mer information tillgänglig än tidigare, i olika former och volymer. Bildspråket är också starkare än tidigare. Därför behövs fler verktyg för att acceptera ångest och öka vår förmåga att hantera den, funderar Marjamäki.
– Vi bör inte hålla tillbaka information om dessa verktyg, som att olika andnings- och avslappningsövningar kan lindra ångestkänslor.
Även vår positiva inre dialog är viktig. Det borde unga lära sig hemma och i skolan.
– Samhällets strukturer och värderingar måste granskas kritiskt, och dessutom behöver vi hjälpa unga att utveckla sin tolerans. Det händer allt möjligt i livet, och det är viktigt att vi kan hantera olika situationer, även svåra känslor och besvikelser. Ingen borde stanna hemma på grund av dem.
Låt ångesten komma och gå. Känslorna kommer och sedan försvinner de. Ingen känsla varar längre än 90 sekunder om man inte piskar upp den. Lugna ditt nervsystem genom att andas ut längre än du andas in.
– Det här lär man sig också vid polisskolan, berättar Marjamäki. Så det är inte något nonsens. Även kroppshållningen påverkar vår sinnesstämning.
Dessutom känns känslorna starkare när man är ung än som vuxen. Det här är relaterat till hjärnans utveckling, när förnuftet ännu inte reglerar känslor fullt ut. Detta har jämförts med att unga kör en Ferrari utan bromsar. Att köra Ferrari handlar ändå inte bara om ångest, det är också underbart, och unga skrattar mycket mer än vuxna.
Marjamäki visar en förenklad modell av våra hjärnor med sin handflata. Hon viftar med tummen och säger att den representerar vårt känslocentrum, mandelkärnan eller amygdala, och placerar den i handflatan. Hon skyddar sedan tummen med fyra fingrar, som representerar vår pannlob, det är vårt förnuft. Vår mandelkärna behöver pannlobens stöd för att lugna sig. Dock utvecklas dessa regleringsförmågor i pannloben långsamt, och därför behöver unga mycket interaktion och stöd för att stärka dessa känsloregleringsfärdigheter.
– Det är förälderns uppgift att visa exempel och reglera sina egna känslor, ta hand om sin egen stressnivå och se till vardagens rytm och balans samt mängden sömn, räknar Marjamäki upp.
Prestationspress
Det är särskilt viktigt att säkerställa att de unga har en trygg tillväxtmiljö.
Ingen mobbning, förlöjligande eller uteslutning, bara inkludering.
Marjamäki anser att det är väldigt viktigt att bli accepterad som den man är.
– Nuförtiden handlar det mycket om att jämföra sig med andra, det har ökat väldigt mycket på 15 år.
Vår egen verklighet jämförs med andra människors kuliss, det finns en ny sorts prestationspress.
Inverkan av sociala medier på människors jämförelsegrund är enorm. Marjamäki konstaterar att känslan av otillräcklighet är en mänsklig egenskap och den bryter lätt fram. Detta trots att det numera är ok att vara annorlunda på många sätt, och alla kan hitta sin egen referensgrupp på nätet.
– Unga upplever att de borde vara framgångsrika.
Diskussion, uppmuntran och verktyg för att lyckas borde enligt Marjamäki erbjudas unga mer.
– Det här är ett arbete som kan göras på olika sätt hemma, i skolan och inom fritidsaktiviteter. Till exempel kan man genom coaching i idrottshobbyer stärka ungas mentala välmående, lära sig skapa positiva känslor, öka engagemanget, hitta meningsfullhet och stärka sammanhållningen.
I hemmet kan samtalet med en växande ungdom innehålla sätt att stärka förtroendet för att man kan och är tillräcklig just som den man är. Genom att vara intresserad av den ungas tankar, uppmuntra och tillsammans fundera på lösningar. Vardagliga saker.
Det är också viktigt att skapa motargument mot de hårdare samhällsvärden som är aktuella idag. Det finns många sätt att lyckas och bygga världen – och ungdomarna hittar säkert sitt sätt.
Det kan vara ett enda möte, ett uppmuntrande ord som kan få en ung människa att uppleva hela sitt liv förändras till det bättre.
