En av de ädlaste egenskaperna hos människan är viljan att göra gott för andra. Ett sätt är volontärarbete.
Medborgararenan, Kyrkostyrelsen och Studiecentralen Sivis lät i mars göra en undersökning om finländarnas volontärarbete. Det visade sig att cirka hälften av de tusen svarande hade gjort volontärarbete under det senaste året.
I genomsnitt volontärarbetade de 13 timmar i månaden. Coronapandemin har hos många väckt en känsla av solidaritet. Enligt en enkät på webbplatsen vapaaehtoistyö.fi i fjol har 40 procent av de svarande börjat volontärarbeta under pandemin. Enkäten besvarades av 1 400 personer.
En rik människa är en som kan dela med sig av sin tid eller sitt kunnande.
De vanligaste formerna för frivilligt arbete i Finland är idrottsklubbar eller föreningar och organisationer. Men man kan vara en välgörare även på egen hand.
Det är många som går ut och plockar skräp i naturen på sin fritid, och under pandemin har det blivit vanligt att sätta upp en lapp i trappuppgången där man erbjuder grannarna hjälp med till exempel matinköp.
Man kan också använda sig av sin yrkeskompetens i välgörenheten.
Så gör till exempel Helsingforsbon Jouko Näivä, som är frisör och klipper hemlösas hår utan att ta betalt.
Städerskan Auri Kananen, 28, från Tammerfors i sin tur städar hos främmande människor utan ersättning. Hon gör videor om sina städbesök till Instagram och TikTok.
”Jag älskar att städa. Först städade jag hos mina närmaste för att göra dem glada. När jag började göra städningsvideor bad folk mig om hjälp. Jag svarade att så klart hjälper jag!”
Det här är en kombination av städtokighet och välgörenhet, berättar Kananen.
Många av de som hör av sig till Kananen har problem med psykisk ohälsa eller sjukdomar. Ibland ber barn om städhjälp till sina föräldrar. Kananen väljer ut de stökigaste fallen.
Hon hinner göra en välgörenhetsstädning i veckan.
Det kan vara jättestädningar som tar upp till 15 timmar. Skulle de beställa en sådan från vårt företag skulle det kosta runt 600 euro, säger hon.
Mitt i kaoset koncentrerar Kananen sig på jobbet och gläds över resultatet av sina händers verk.
Man kan inte leva sig in för mycket i den andres situation. Det lärde hos sig när hon volontärarbetade på kristelefonen. Nöden i andra änden av linjen hade många former: ensamhet, självdestruktivitet och svåra relationer.
Kananens vilja att hjälpa andra är framsprungen ur att hon själv fick hjälp i en svår livssituation.
”Nu när jag själv har allt i balans vill jag ge tillbaka till andra. En rik människa är en som kan dela med sig av sin tid eller sitt kunnande.”
Att hjälpa och känna tillhörighet är grundläggande psykologiska behov för människan.
Genom frivilligt ideellt arbete kan man stärka känslan av att man själv och de man hjälper är en del av samhället. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att hjälpandet ger välbefinnande åt båda parterna.
Även Kananens städbesök är fyllda med sprudlande glädje, tårar och kramar.
”Känslan som man får när man ser resultatet av sitt arbete och hur den boende reagerar är fantastisk. Den går inte att köpa för pengar.”
Kananen har städningar bokade för flera veckor framåt. Vilket budskap vill hon förmedla med sitt arbete?
”Jag vill visa att man kan förändra saker till det bättre på en dag. En man berättade för mig att han inte ens kan beskriva hur skönt det känns att ha plats att röra sig i hemmet. Det ger hopp.”
Text: Ella Pesonen
Bild: Anniina Mannila
