De flesta av oss har väl någon gång tänkt tillbaka på tider då man hade telefonen på bordet i hallen i stället för i fickan, läste nyheterna i tidningen en gång om dagen och mormor bakade karelska piroger. Längtan till det förflutna är nostalgi.
Men nostalgin är mycket mer än bara en personlig, längtansfull känsla. Den är också ett kulturellt och politiskt fenomen, och förr i världen räknades den vara ett medicinskt specialområde.
”Förr ansågs nostalgin vara en sjukdom som försämrade och i värsta fall förstörde människans handlingsförmåga. I slutet av 1600-talet tänkte man att det handlade om en förlamande hemlängtan. Den nutida betydelsen är mycket bredare”, säger Antto Vihma som har undersökt temat i sitt arbete som forskningsprofessor vid Utrikespolitiska institutet.
“En viss trånad efter att komma hem ingår fortfarande, men idag längtar man snarare tillbaka till gångna tider än till hemmet som en plats”
Från digitalt till förflutet
Det sköljer en nostalgivåg över oss. Forskare talar till och med om en ”global nostalgiepidemi”, vilket inte är så långsökt. Popsångare gör nya versioner av hitlåtar från enhetskulturens tid, och matbordet dukas med smaker från barndomen. Brexit i Britannien och Take America Back-rörelsen i USA är exempel på politisk nostalgi.
Nostalgin intresserar folk eftersom det moderna livet förändras i en oerhört snabb takt och man börjar sakna det förflutna som känns tryggt. En faktor som driver fram förändringen är digitaliseringen.
Digitaliseringen har revolutionerat hur vi upplever vår vardag och gett oss en helt ny möjlighet att konsumera kultur från det förflutna. Arkiven är nu plötsligt till hands för alla, och gammal musik och gamla underhållningsprogram och filmer finns lättillgängliga.
”En väldigt snabb teknologisk förändring orsakar, men också möjliggör, en nostalgisk längtan efter gamla livsstilar. Nostalgin har tilltalat folk även förr när det har skett stora omvälvningar, till exempel i politiken.”
Och det är precis där nostalgifrosseriets risker ligger. Man kan utnyttja våra nostalgiska känslor i reklam, marknadsföring och politik och lova att de gamla tiderna på riktigt kommer tillbaka.
”Nostalgin kan utnyttjas för att manipulera oss om vi inte är vaksamma och reflekterar över våra känslor. Auktoritära populistpartier har med framgång ridit på nostalgisockrade löften överallt i världen, vilket kan utgöra ett hot mot den liberala demokratin.”
Nostalgin som tankeväckare
Nostalgin är ändå inte bara någonting negativt, inte ens i politiken.
”Den är ingen sjukdom som ska botas. Snarare är den någonting som man ska identifiera, behandla och ta på allvar.”
I en individs liv är nostalgin en känsla som kan hjälpa eller till och med tvinga en att fundera på viktiga frågor: hur världen har förändrats, hur jag har förändrats och var jag kommer ifrån. I bästa fall styr den oss till att tänka över vår egen livsberättelse och reflektera över var våra känslor kommer ifrån.
”Även om känslan skulle vara stark betyder det inte att hjärnan kopplas ifrån. Det kan tvärtom ge oss impulser till viktiga funderingar.”
Även forskaren själv drabbas av nostalgiska känslor.
”Jag har tänkt på vad för en barndom min dotter har jämfört med mig. Jag vill gärna ta goda element från min barndom och föra dem till nuet. De handlar om analoga aktiviteter och till exempel utomhuslekar – en viss frihet som barnen i början av 1980-talet hade.”
“I alla fall vill jag inte överbeskydda mitt barn eller sätta för snäva gränser för henne.”
Text: Elisa Ojala
Foto: Maija Astikainen
