Harry: ”Jag köpte min första radiostyrda båt på vårvintern 2018 när en kompis från Nykarleby hörde efter vilka som skulle vara intresserade av RC-segling. Först var vi sex kompisar som möttes och beställde var sin båt. Ett år senare var vi redan ett tiotal entusiaster här i trakten.”
Ronald: ”Det var Harry som fick också mig att börja på med det här. När jag såg uppvisningen med RC-båtar som Harrys gäng organiserade på höstmarknaden åkte jag med en gång och köpte en båt. På våren lyckades jag få Håkan med också. Först sa han att han bara skulle leka med sin båt ute på sommarstället, men jag visste att han nog skulle komma med och tävla.”
Håkan: ”Det här är en sport där samvaron är viktigt. Jag skulle inte orka hålla på utan vår gemenskap. Det är fascinerande att träffa intresserade människor som har olika yrken och bor på olika håll i Finland. Vi har blivit som en stor familj. Före VM i RC-segling i Sverige i vår hade vi extra tät kontakt när vi planerade resan tillsammans.”
Håkan: ”Vi har alla en bakgrund i kappseglingen. Jag började segla i tioårsåldern när mina äldre bröder skaffade mig en optimistjolle. I sjöscouterna lärde jag mig sjömanskunskaperna, att navigera och knyta knopar, men det var genom tävlingar jag blev en riktig seglare. Jag har tävlat i klasser med stora båtar på FM- och VM-nivå. På senare år har Ronald och jag seglat tillsammans med min båt: jag som skeppare och Ronald i besättningen.”
Ronald: ”Jag lärde känna Håkan i början av 80-talet när jag började fixa min första segelbåt. Vi var grannar i båtgaraget. Vi drack kaffe tillsammans och snackade. Jag höll på med en hundra år gammal långfärdssegelbåt i över tio år innan jag och en kompis började tävla på FM-nivå med en lång hajbåt av trä. Vi har också provat på att segla en DN-isjakt i ett VM.”
Harry: ”Jag har också som barn i scouterna seglat lite med en stor båt, fast det är ingenting jämfört med Håkan och Ronald. Däremot har jag åkt runt i Finland och Norden och deltagit i rankingtävlingar i vindsurfing. Det är en åretruntsport eftersom man på vintern kan montera medar under brädan. Förrförra vintern monterade jag små medar under RC-båtar också.”
Håkan: ”En RC-båt åker förresten fort som fasen på is. Den är som en Stiga-rattkälke på skridskor!”
Ronald: ”Det är svårare att manövrera en radiostyrd båt än en stor båt. I en stor båt håller besättningen hela tiden på och justerar segel, men seglen på en RC-båt kan man bara justera när det blir paus. Vi har hittat ett bra segeltyg som jag har gjort lite bättre segel åt oss alla av. Vi ligger alla tre ganska högt upp på den finska rankinglistan idag.”
Harry: ”Vi tävlar på fullt allvar, men efter tävlingen är vi vänner igen och hjälps åt. Då alla har precis likadana båtar i RC-segling ser man med en gång när det går bra och när man igen behöver jobba lite hårdare”.
Håkan: ”I RC-segling gäller samma principer och taktiska knep som med stora båtar, kanske ska man vara ännu mer noga med dem. RC-båtarna är ett lätt sätt att lära sig segling och få samma kick som i tävlingar med stora båtar.”
Ronald: ”Och vi visar och ger gärna råd om någon är intresserad att komma med!”
Harry: ”För mig är tävlingarna det bästa med RC-segling. Det har varit fantastiskt att tävla igen efter en paus på 20 år. När man tävlar är man tvungen att leva i stunden, här och nu.”
Håkan: ”Jag blir som nöjdast när något gått snett i början av tävlingen, men sedan lyckas jag kompensera för mitt misstag och kommer upp i farten igen. Även om du var sist på första varvet kan du komma upp i täten på andra! Jag har vuxit mentalt och har nytta av det även när jag kör med stora båtar. Förnuftet funkar bättre när adrenalinet inte ökar så lätt.”
Ronald: ”Man kan alltid lära sig något nytt, även i vår ålder! För mig är ändå det bästa med RC-seglingen den fina gemenskapen. Vi träffas och håller på med båtarna ett par gånger i veckan och håller kontakt på WhatsApp. Efter tävlingar går vi ofta och äter på restaurang och har roligt. På vägen hem analyserar vi vems båt som åkte fast i vassen och vem som kom ut som vinnare trots eventuella tabbar.”
Text: Johanna Tilus
Bilder: Christoffer Björklund
