Vi talade med Pekko Vehviläinen, expert på digitala hälsotjänster, för att höra hur han tänker om till exempel aktivitetsringar som mäter hur vi har sovit.
Startar veckan trögt fast du har en trevlig helg bakom dig? Suger träningen även om du har ätit och sovit gott?
Digitala hälsomätare kan hjälpa med att få reda på var det är som skon klämmer. En ring som mäter sömnen kan avslöja att ett glas vin och en sen kväll har sabbat din sömnkvalitet
under helgen, och det är därför du är trött på måndagen. De lediga dagarna har kanske varit roliga men samtidigt belastande för kroppen i stället för att vara återhämtande.
En aktivitetsring eller en smart klocka som mäter stress kan berätta att kroppen saknar återställning i stället för träning.
”Är man psykiskt väldigt belastad på jobbet upplever kroppen det som om man redan gjort ett träningspass. Om man sedan går och hårdtränar efter jobbet kan kroppen bli överbelastad”, säger teknologie doktor Pekko Vehviläinen som är expert på digitala hälsotjänster.
Då är stretching eller en lätt löprunda, helst på en naturstig, en bättre form av återhämtning. Studerar man mätarens data under en tid lär man sig tolka vad ens egen kropp saknar.
”Idealet är att när självkännedomen ökar behövs inga mätare längre.”
Först var det proffsidrottare som började mäta sig, sedan kom teknikivrarna. Under de senaste tio åren har självmätningen blivit allt vanligare: över en tredjedel av finländarna har provat på det (utredningen My Data, 2018).
Det finns en uppsjö av olika smarta armband och andra apparater, men egentligen behövs ingen separat apparat, utan det finns mobilappar med vilka man kan hålla koll på sin sömn eller hur många steg man tar. Några appar kan till och med ge en antydan om pulsen från ett finger på mobilens kamera.
Vehviläinen påpekar ändå att människan är en helhet och att bara följa och förbättra mätresultaten inte är nyckeln till ett lyckligt och balanserat liv.
Vi kan må bra i ett helhetsperspektiv först när vi lever i linje med våra egna värderingar.
”Att gå ned i vikt eller löpa ett halvmaraton är kanske ändå inte det viktigaste målet i livet. Det kan vara viktigare att lösa problemen i parförhållandet eller byta karriär. Då blir utvecklingen på den fysiologiska sidan en resurs för att göra någon större förändring i livet.”
Vehviläinen tror att hälsomätare i framtiden kommer att finnas överallt.
”På kläder kommer mätare att vara lika vanliga som dragkedjor.”
I Japan har man utvecklat smarta toaletter som tar reda på samma saker hos sina användare som laboratorietester.
”Effekten av bakteriefloran i tarmen når ända ut till hjärnan. Hur magen mår påverkar också humöret.”
Vehviläinen målar upp en vision om en framtid där data från olika hälsomätare kan utnyttjas i vården. Om läkaren kunde se mätdata om patientens stressnivå, sömn och fysiska aktivitet under en längre tid skulle det vara möjligt att ta itu med själva orsaken till problemet och patientens levnadsvanor i stället för att bara behandla symptomen, så som ständiga influensaåterfall eller utbrändhet.
Text: Elina Vironen
Bild: Marjaana Malkamäki
