Det började med den gemensamma Natoprocessen. Eller kanske ändå med Sanna Marin iklädd en skinnjacka på statsbesöket i Sverige. Eller eventuellt med Finlands framgångar i internationella lycklighetsrankningar? Det är svårt att säga när exakt svenskarna började se på Finland med lite beundrande ögon, men det har verkligen blivit så.
Press- och kulturråd Elna Nykänen Andersson som har bott i landet i över 20 år pratar till och med om en Finlandsboom.
”På middagar vill alla prata om Finland. Där ingår en beundran. Jag får förklara finländarnas synpunkter dels på Ryssland, Nato och Sverige, dels på vilken som är den optimala tekniken att bada bastu eller våra svenskastudier”, berättar hon.
Finlands varumärke har blivit starkare nästan överallt i världen. I en undersökning som utrikesministeriet låtit göra berättade 48 procent av deltagarna att deras bild av Finland blivit mer positiv under 2022, om man utesluter svaren från Ryssland. Största orsaken är Natoprocessen. En undersökning som Finlands ambassad i Stockholm beställde visade att år 2023 ansåg hälften av svenskarna att Finland är ett jämställt land. År 2017 var andelen 26 procent.
”Finland har ansetts vara ett gammaldags macholand. Jag tror att Marin och de fem kvinnliga toppministrarna i regeringen förändrade den uppfattningen.”
Finland blev storebror
Ett land som agerar förnuftigt, förbereder sig för det värsta och vet hur man krigar. Det har varit den vedertagna bilden av Finland hos grannen i väst. Intresset för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik väcktes när Ryssland anföll Ukraina i februari 2022.
”I Sverige beundrade man de finska beredskapslagren och värnplikten.”
I Sverige var värnplikten lagd på hyllan från 2009 till 2017. Beredskapslagren började man avskaffa gradvis på 1990-talet. Efter att kriget i Ukraina bröt ut blev finländarna snabbt positiva till Natomedlemskapet. I Sverige höll man längre fast vid idén om alliansfrihet.
”Finländarna är mer pragmatiska. Oftast säger man att det beror på historien. Mångas far- och morföräldrar har varit i krig.”
I maj tackade kvällstidningen Expressen i sin ledare storebror Finland för Natohjälpen och gav berömmet också på finska, vilket är exceptionellt. Lovorden gör gott för självkänslan – med tanke på att Finland länge setts som en lillebror i förhållande till Sverige. Kaxighet ska man dock inte hemfalla åt.
”När det blev många dödsoffer i Sverige under coronatiden kunde man ana en osympatisk attityd i vissa kretsar i Finland. Det är en mänsklig reaktion på ett sätt eftersom man i Sverige inte har brytt sig så mycket om Finland. Men det är dags att lämna lillebrorskomplexet bakom oss och sikta framåt.”
Gör Finlandsboomen permanent
Utrikesministeriet arbetar aktivt för att Finlandsboomen ska bli ett långtidsfenomen och att den ska sprida sig till näringslivet, det akademiska fältet och kulturen.
”Den finska designen och arkitekturen är välkänd i Sverige, men enligt vår undersökning är till exempel finsk musik, finsk mat eller finskt mode inte särskilt kända eller intressanta här.”
Förhoppningen är att också turismen ska öka. En weekendresa är för svenskarna ofta lika med ett flyg till Köpenhamn, fast det är lika enkelt att resa till Helsingfors. Antalet svenskar som studerar till en examen i Finland är vanligtvis 800–900 per år. Man jobbar för att öka antalet. Svenska Kulturfonden har startat ett projekt där svenskar som studerar i Finland åker runt i gymnasieskolor i Sverige och berättar om sina studier här.
Nykänen Andersson själv åkte från Åbo till Stockholm på studentutbyte år 1999 och blev överraskad över svenskarnas fördomar. Finländarna var, tillspetsat, antingen alkoholister eller kulturella finlandssvenskar i stil med Jörn Donner eller Tove Jansson. Nu är det annorlunda.
”Mina barn har ingen aning om att finskhet skulle ha någon stämpel. De är stolta över sin finska bakgrund och det finska språket.”
Text: Elina Vironen
Bild: Oskar Omne
