I en enkätundersökning som föreningen Psykisk hälsa i Finland MIELI lät göra uppgav 38 procent av deltagarna att de känner sig så belastade i livet att välbefinnandet blir lidande. Som orsak nämnde svararna bland annat coronarestriktioner, isolering och osäkerhet inför framtiden. Undersökningen besvarades av 1 000 personer i Finland.
Men osäkerhet är någonting som man bara måste lära sig att leva med. Det kan vara lättare för de som koncentrerar sig på att leva i nuet.
Positiv realism är den bästa livsattityden.
”Sedan finns de som försöker optimera sin lycka genom att ständigt planera sitt liv, vilket tär på den energi som de skulle kunna använda på att göra och uppleva saker.”
“Man kanske tänker att jag börjar med golf sedan när jag går i pension och har tid. Men i det verkliga livet kan det hända vad som helst före pensionsåldern”, säger Jan-Henry Stenberg som är linjechef för digitala tjänster för psykisk hälsa och psykosocial vård vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
Om du vill lära dig att bättre tåla osäkerhet kan det vara en god idé att träna i att medvetet leva i nuet.
Pröva på mindfulnessövningar. Ställ in mobilen så att den regelbundet påminner om att koncentrera dina tankar på hur din kropp känns eller vilka tankar du har i huvudet.
”Även sysslor som man tycker om – såsom att pyssla med barnen eller husdjuret – kan avleda sinnet om man kan fokusera endast på det man gör.”
Osäkerheten i sig är ingen dålig sak, tycker Stenberg. Att ständigt oroa sig är dåligt.
Att sluta oroa sig i onödan är lättare sagt än gjort.
Somliga har till och med ärvt benägenheten för orostankar. Forskare beräknar att en tredjedel av oroandet är genetiskt betingat, säger Stenberg.
Ännu mer avgörande är hur omgivningen, i synnerhet föräldrarna, har förhållit sig till saker och ting.
Genom modellinlärning tar barnet efter sina föräldrar i mod eller ängslighet.
”Ofta ökar föräldrarna barnets ängslighet genom att vara överbeskyddande: klättra inte upp i trädet för du kan falla ner. Ett naturligt undersökande beteende är ändå väldigt viktigt för barn.
“Det är lättare att tåla överraskande vändningar i livet om man kan förhålla sig till nya saker med intresse och öppet sinne.”
Att oroa sig gör människan nedstämd, men det syns också i kroppen. Det ger likadana symtom i det autonoma nervsystemet som en plötslig stressreaktion: musklerna spänns och hjärtat bultar. Reaktionen är dock mildare, men varar längre.
Hos många visar sig oroandet som en ständig muskelspänning.
Här kommer de goda nyheterna: det går att stoppa orostankarna.
När oron dyker upp, tänk dig vad som skulle vara det bästa, värsta och mest sannolika slutresultatet och hur du kan komma över den jobbiga situationen.
Du kan också skriva ned dina orosteman eller föra en tacksamhetsdagbok, föreslår Stenberg.
”En första reaktion på saker och ting sker i hjärnans emotionella system, som har att göra med den evolutionära överlevnaden. När man skriver ner saker aktiveras ett annat databehandlingssystem i hjärnan och den emotionella effekten dämpas.”
Genom att betrakta sakerna på avstånd märker man kanske att allt är väl ändå.
När du står inför en osäker och ny situation är det bra att komma ihåg att en förändring alltid också är en möjlighet.
”Vi kan hoppas, men faktum är att allt inte alltid går som vi önskar. Positiv realism tycker jag är den bästa attityden för att klara sig i livet!”
Text: Elina Vironen
Bild: Kirsi-Marja Savola
