“Vi börjar med att tala om elförsäljningens anskaffningskostnader, alltså kostnader som uppstår för elförsäljaren, när elen skaffas och levereras till kunden. Anskaffningskostnaden är en av flera saker som definierar försäljningspriset till kunden.”
Elens börspris är inte lika med det pris som elbolaget skaffar el åt sina kunder för.
“Det här beror på elderivaten. Med hjälp av dem skyddar elbolagen, åtminstone delvis och även för fler år framöver, den el som anskaffas.”
Därför påverkar inte elbörspriserna i realtid prisnivån på till exempel tillsvidareavtalen.
“Det är viktigt att förstå att anskaffnings- och produktionskostnaderna är två totalt olika saker på elmarknaden. En aktör som Vasa Elektriska både producerar el och köper el från elbörsen.”
“Fastän den el vi själv producerar vid ett tillfälle skulle räcka till för att täcka våra kunders elförbrukning betyder det inte att elförsäljningens anskaffningskostnad skulle vara den samma som produktionskostnaden för samma tidpunkt. Anskaffningskostnaden påverkas nämligen av börselpriset för den stunden samt av det genomsnittliga priset för gällande elderivat.”
Både elanskaffningen och elproduktionen har sina egna kostnader och risker, och de betraktas skilt.
Elderivaten – marknadens förutsägelse om kommande elpriser
Derivathandeln är oftast till för att minimera marknadsriskerna. Derivatpriset är marknadens syn på kommande marknadsprisnivåer. Med hjälp av derivaten kan man bättre förbereda sig inför framtiden.
“Oftast är det en elförsäljare och en elproducent som sinsemellan ingår ett derivatavtal. Avtalet försäkrar att försäljaren kan anskaffa för sina kunder, till exempel i januari 2023, en bestämd mängd el, för ett bestämt pris. För producenten i sin tur försäkrar avtalet att den får sålt den samma mängden el, för samma pris, vid samma tidpunkt.”
“Priset för derivaten bestäms enligt efterfrågan och utbud, precis så som på vilken marknad som helst. Det genomsnittliga priset för prisskyddet är en betydande faktor som har en stor inverkan på anskaffningskostnaden.”
På vilket sätt påverkar derivaten då till exempel tillsvidareavtalens pris?
Om man föreställer sig att bolaget har anskaffat elderivat för 20 cent/kWh, baserar sig försäljningspriset på prisskyddets genomsnittliga pris. I praktiken är det alltså de ikraftvarande derivaten som antingen ökar eller minskar på elförsäljarens kostnader i jämförelse med börspriset.
“Riktningen beror på om det förverkligade börspriset över- eller underskrider derivatens medelpris. Om börspriset i genomsnitt är över 20 cent/kWh kompenserar derivaten i det här exemplet anskaffningskostnaderna för elen. Om börspriset är under 20 cent/kWh orsakar derivaten en extra kostnad för elförsäljaren.”
I praktiken betalar elförsäljaren alltid börspriset för den anskaffade elen och bolagens vinst eller förlust förverkligas via derivathandeln.
Varför är derivathandel nödvändigt?
I derivathandel är det fråga om riskhantering. Speciellt i ett marknadsläge som detta, när elbolagens risker är väldigt stora, är det ytterst viktigt med riskhantering. Genom derivathandeln kan elbolaget förminska sina prisrisker på framtidens spotmarknad, men däremot förbinder sig bolaget också till att anskaffa en viss mängd el på förhand. Varje elbolag har såklart sin egen strategi för prisskydd.
“Med tanke på till exempel definieringen av prisnivån för tillsvidareavtal, om vi föreställer oss att man på förhand har skaffat el för en viss tidsperiod för priset 10 cent/kWh, så kan man inte sälja den för 5 cent/kWh fastän marknadsläget skulle ligga så lågt som på fem cents nivå.”
“Däremot kan elbolaget vid ett läge när marknadspriserna är höga lyckas hålla avtalsprisen lägre, ifall derivaten för tidpunkten i fråga är anskaffade för en lägre prisnivå.”
Ifall kunden omedelbart vill få den fullständiga nyttan av börselpriserna, men också är beredd att bära hela risken för börsens eventuella höga priser själv, finns det Börsel-avtal. Om kunden däremot vill ha ett mer förutsägbart elavtal finns det avtal vars pris är skyddat för en viss tid. Sådana avtalstyper är till exempel tidsbundna elavtal med fast pris eller tillsvidareavtal.
“Så klart har börspriserna i varje fall inverkan på elprodukternas allmänna prisnivå. Man måste bara komma ihåg att den inverkan syns med dröjsmål, och det i så fall krävs längre tidsperioder med låga börselpriser.”
När börselpriserna är låga under en längre tid betyder det att elproduktionen av billiga produktionssätt är på en anmärkningsvärd nivå.
“Då är vädret blåsigt, regnigt och milt. Sådana väderförhållanden har en sänkande inverkan på derivatpriserna, vilket betyder att elbolagen kan prisskydda kommande elpriser allt billigare. Således sjunker också elavtalspriserna.”
När börselpriserna stiger hastigt skyddar också prisskyddet elavtalen från de högre priserna.
“När man skyddar framtidens elpriser förminskar det på riskerna från både elbolagets, men också kundens synvinkel. Tack vare prisskydden syns inte börselens höga priser direkt i kundernas elavtal. Börspriser som varit höga en längre tid påverkar elavtalspriserna, men med en fördröjning.”
