Fjällräven gör comeback i finsk natur

I somras lyckades tre fjällrävspar få tillökning i Finland. Sammanlagt kom nio fjällrävsungar till världen. Antalet kan tyckas vara litet, men det handlar faktiskt om en mycket stor händelse. Förra sommaren var nämligen den tredje i rad när det föddes fjällrävar i Finland. Före sommaren 2022 gick det 25 år utan en enda fjällrävsbaby här i landet.

”Vi har arbetat konsekvent för fjällrävarna och gjort stora insatser i Finland, Norge och Sverige. Nu har det långsiktiga arbetet burit frukt och beståndet har så småningom blivit starkare”, säger Jukka Ikonen som arbetar som naturskyddsexpert vid Forststyrelsens Naturtjänster.

I Norge registrerades förra sommaren 64 lyckade kullar och i Sverige uppgick antalet till 72. Sammanlagt föddes det 569 fjällrävsungar i de tre länderna. Fjällrävens föredragna habitat är kalfjäll och högslätter, och de finns det avsevärt mer av i Sverige och Norge än i Finland. I Finland förekommer fjällräven endast i de nordliga fjällområdena i Enontekis och Utsjoki.

Norge i nyckelroll

Fjällräven är akut utrotningshotad i Finland. Fast den blev fridlyst i Finland och andra nordiska länder för nästan hundra år sedan har beståndet inte återhämtat sig efter pälsjakten.

”Det finns över hundra gamla boplatser för fjällräven i den finska fjällvärlden. Det ger en fingervisning om hur stort beståndet var före kollapsen.”

En viktig faktor för de lyckade kullarna har varit att man i Norge uppfött fjällrävar och utplanterat dem i naturen på olika håll i de norska fjällen, även vid gränsen till Finland.

”Att fjällräven nu åter börjat trivas i Finland bidrar till att delbestånden blir enhetligare och att det blir genutbyte mellan dem.”

fältarbete på våren och sommaren

Jukka Ikonen är naturskyddsexpert vid Forststyrelsen. Han koordinerar arbetet för att bevara fjällräven. Fältarbetet sker främst på vårvintern och högsommaren.

”Vi går ut redan på vårvintern och kontrollerar om det är liv i lyorna. Dessutom gör vi underhåll på foderautomater och byter ut minneskort och batterier i viltkameror.”

Stödföda från foderautomater

På de senare åren har det varit först och främst variationerna i sorkbeståndet som påverkat antalet fjällrävar.

”Fjällräven har specialiserat sig på sork och lämmel, och deras förekomst påverkar direkt hur fortplantningen lyckas. Förr gick bestånden upp och ner i fyra års cykler, men nu verkar det som att de goda lämmelåren är förbi.”

Ikonen berättar att Forststyrelsens Naturtjänster placerat foderautomater i de nordligaste fjällområdena för att avhjälpa situationen.

”I automaterna finns högkvalitativ torr hundmat som är mycket energirik. Vi kallar den ändå för stödföda eftersom fjällrävarna hellre äter annan mat om de bara får. Helst fångar de sork eller lämmel eller äter kadaver.”

Gemensamma projekt

Ikonen ansvarar för koordination av det samnordiska projektet för bevarande av fjällräven inom Forststyrelsen.

”Tack vare finansiering från EU kan vi utveckla våra gemensamma åtgärder för att bland annat samla DNA-prov, evaluera bestånd och förbättra stödutfodringen och fokusera insatserna på de viktigaste gränsöverskridande delbestånden.”

WWF håller på att ta fram en kampanj för att informera allmänheten om att fiskare och friluftsfolk inte ska lämna matrester i naturen som fjällrävens konkurrent rödräv kan äta.

”Rödräven är större än fjällräven, och den kan tränga undan fjällräven från de områden där den vill bosätta sig. Om det finns extra mat för rödräven på fjällen, så sprider den sig ännu fortare.”