Elens produktionskostnad – vad består den egentligen av och hurudan inverkan har den på elpriset?

”Försäljningen och produktionen behandlas som olika helheter. När man ser på bolaget som elproducent är dess uppgift att producera el så effektivt och konkurrenskraftigt som möjligt. Produktionssidan måste vara lönsam för att affärsverksamheten ska kunna fortsätta”, berättar Vasa Elektriskas energichef Mikael Mäkelä.

Produktionen kan inte säljas direkt åt kunderna, utan den erbjuds till marknaden där bolagen gör handel sinsemellan. Här kommer vi än en gång till derivaten eftersom också produktion prisskyddas genom derivathandeln.

”Det är frågan om en metod som producenter använder som ekonomisk riskhantering. Produktionen skyddas med derivaten precis på samma sätt som bolaget skulle göra vid anskaffning av el.”

”Priset på derivathandeln är det som binder produktionskostnaden till en slutlig nivå. Elproducentens inkomst uppstår som en kombination av den spot-prissatta försäljningen och derivatresultatet.”

Ifall spotpriset förverkligas högre än derivatpriset, orsakar derivaten en förlust för producenten. Ifall spotpriset däremot förverkligas lägre än derivatpriset, betyder det vinst. När produktionen prisskyddas försäkrar det att producenten får sålt en viss mängd el för ett visst pris, under en viss tidpunkt.

”Ifall produktionen skulle vara prisskyddad för januari 2024, till exempel till priset 8 cent/kWh, men spotmarknadspriset skulle förverkligas till ett genomsnittligt lägre pris, får producenten nytta av derivathandeln.”

Med andra ord beror den verkliga intäkten från marknaden på den fysiska produktionskostnaden och -mängden, men också på derivathandeln.

Vad skulle hända ifall producenten sålde produktionen direkt till sina kunder?

Varför prisskyddar en elförsäljare, som också producerar el, sin produktion? På grund av riskhantering. Bolaget måste försäkra sig om att produktionssidan är lönsam. Det är en förutsättning för affärsverksamheten.

”Många har frågat varför vi inte säljer vår egen produktion åt våra kunder för produktionspriset. Det skulle vara problematiskt på många sätt.”

”När man tänker till exempel på kärnkraft så är kraftverkets produktion ganska jämn mängd- och prismässigt under hela kraftverkets livscykel. Ett problem ligger i att även om produktionsmängden är jämn, så varierar kundernas förbrukning mycket.”

För att man skulle kunna sälja kärnkraft för produktionspris borde kunderna förbinda sig till att förbruka enligt de gränser produktionsmängden ställer. Ifall förbrukningen skulle överskrida gränserna borde elbolaget köpa in mer el från elbörsen för spot-pris, vilket kunde bli dyrt. Ifall förbrukningen skulle underskrida produktionsmängden skulle elbolaget inte få den producerade mängden el såld, och inget skulle täcka produktionskostnaderna.

”Ett annat problem skulle uppstå när elmarknadens spot-priser ibland sjunker under produktionskostnaderna. Ifall produktionspriset inte skulle vara prisskyddat, borde kunderna förbinda sig till att betala ett högre pris för elen, alltså ett pris som motsvarar produktionskostnaderna.”

Till exempel kärnkraft och vindkraft är bland de billigaste produktionssätten, men dess produktionsmängd kan inte regleras. Kraftverk som producerar el med gas, olja eller stenkol kan däremot regleras.

Produktionskostnaden för den här typen av elproduktion är högre och har under de senaste åren ännu stigit.