1.1–31.12.2017
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden
Finlands ekonomiska tillväxt tog fart år 2016 och fortsatte att förstärkas år 2017. Tillväxten återspeglades dock inte i en ökad energiförbrukning, så som den gjort tidigare år. Den allmänna effektiveringen av användningen av energi förenat med milda vintermånader höll energiförbrukningen och elpriset på marknaden nere.
Elhandelns och nätentreprenadens lönsamhet försämrades och detta ledde till en lägre omsättning och ett svagare resultat än föregående år, trots att fjärrvärmens resultat förbättrades. Vasa Elnät Ab:s omsättning och resultat var närapå oförändrade. Koncernens resultatnivå var synnerligen tillfredsställande och balansen är sund.
Den elenergimängd som Vasa Elektriska levererade sjönk, trots att antalet elkunder ökade under året. Enligt undersökningar gällande kundbelåtenheten hade Vasa Elektriska de nöjdaste kunderna i branschen. Till följd av konkurrenssituationen sänktes priset på elenergi i början av juni.
Elens tillräcklighet i Replot säkerställdes via den nya kraftledningen mellan Gerby och Alskat. Enligt de senaste uppgifterna tas Olkiluoto 3 i kommersiellt bruk den första maj 2019.
Vasa Elektriska fyllde 125 år i april år 2017. Jubileumsåret firades med öppet hus för kunderna i maj, en festmiddag för personalen jämte makar i augusti och ett jubileumsseminarium för inbjudna gäster i november.
Ekonomisk utveckling
År 2017 uppgick koncernens omsättning till 129,6 (141,2) miljoner euro. Omsättningen sjönk med 8,2 procent jämfört med året innan. Rörelsevinsten sjönk med 8,1 procent och utgjorde 25,9 (28,2) miljoner euro. Även moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning minskade och uppgick till 97,3 (106,3) miljoner euro, medan rörelsevinsten utgjorde 13,1 (18,8) miljoner euro.
Av koncernens affärsverksamheter utgjorde elhandelns omsättning 62,5 (72,2) miljoner euro, fjärrvärmens omsättning 35,1 (34,5) miljoner euro, Vasa Elnät Ab:s omsättning 31,9 (32,3) miljoner euro och Oy RAVERA Ab:s omsättning 9,2 (11,9) miljoner euro. Elhandelns rörelsevinst landade på 4,9 (10,8) miljoner euro. Fjärrvärmens rörelsevinst var rekordartad och uppgick till 9,9 (9,5) miljoner euro. Vasa Elnät Ab:s rörelsevinst var på samma nivå som föregående år och utgjorde 8,8 (8,9) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s rörelsevinst sjönk till -1,3 (-0,3) miljoner euro.
Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym 1 702 (1 908) gigawattimmar (GWh), fjärrvärmeförsäljningens 684 (685) GWh och Vasa Elnät Ab:s försäljning 975 (977) GWh. Förutom det låga priset på marknaden försämrades elhandelns omsättning och resultat även på grund av det milda vintervädret och de långvariga underhållsstoppen i kraftverken.
Under räkenskapsperioden uppgick koncernens vinst till 21,4 (21,5) miljoner euro och moderbolagets vinst till 12,9 (16,8) miljoner euro.
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning
| Koncernens nyckeltal | 2017 | 2016 | 2015 |
| Omsättning 1.000 € | 129 630 | 141 198 | 140 658 |
| Förändring av omsättning % | -8,2 % | 0,4 % | -0,7 % |
| Rörelsevinst % | 20,0 % | 20,0 % | 26,0 % |
| *) Avkastning på eget kapital % | 11,3 % | 12,0 % | 18,1 % |
| *) Avkastning på investerat kapital % | 10,7 % | 12,0 % | 16,6 % |
| *) Soliditet % | 53,7 % | 50,9 % | 50,7 % |
| Likviditet (Quick Ratio) | 0,8 | 0,8 | 0,6 |
*) Avvikande från tidigare praxis har anslutningsavgiftsskulden i beräkningen inte beaktats som en naturlig post i det egna kapitalet. Jämförelseuppgifterna har korrigerats att motsvara ny redovisningspraxis.
| Moderbolagets nyckeltal | 2017 | 2016 | 2015 |
| Omsättning 1.000 € | 97 269 | 106 263 | 106 088 |
| Förändring av omsättning % | -8,5 % | 0,2 % | -3,9 % |
| Rörelsevinst % | 13,5 % | 17,7 % | 21,7 % |
| *) Avkastning på eget kapital % | 8,8 % | 12,2 % | 17,8 % |
| *) Avkastning på investerat kapital % | 7,5 % | 10,4 % | 14,0 % |
| **) Soliditet % | 42,7 % | 40,1 % | 40,4 % |
| Likviditet (Quick Ratio) | 0,8 | 0,6 | 0,5 |
*) Avvikande från tidigare praxis har anslutningsavgiftsskulden i beräkningen inte beaktats som en naturlig post i det egna kapitalet. Jämförelseuppgifterna har korrigerats att motsvara ny redovisningspraxis.
**) Avvikande från tidigare praxis har anslutningsavgiftsskulden i beräkningen inte beaktats som en naturlig post i det egna kapitalet och den för moderbolagets dotterbolag genomfakturerade elöverföringen anges som moderbolagets skuld till dotterföretaget. Jämförelseuppgifterna har korrigerats att motsvara ny redovisningspraxis.
Under verksamhetsåret uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 17,1 (13,0) miljoner euro.
| Bruttoinvesteringar 1 000 € | 2017 | 2016 | 2015 |
| Vasa Elektriska Ab – Elhandel | – | 26 | 15 486 |
| Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme | 1 458 | 2 531 | 2 442 |
| Vasa Elektriska Ab – Tjänster | 484 | 217 | 1 513 |
| Vasa Elnät Ab | 14 643 | 10 633 | 8 304 |
| Oy RAVERA Ab | 134 | 60 | 272 |
| VS Vindkraft Ab | – | – | – |
| Koncernelimineringar | 422 | -444 | -920 |
| Sammanlagt | 17 142 | 13 023 | 27 097 |
Finansiering
Anslutningsavgifterna i koncernen uppgick till 1,0 (1,4) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 63,9 (64,9) miljoner euro 31.12.2017. Likviditeten var fortsatt acceptabel. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 1,6 (7,3) miljoner euro.
Personal
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal
| Koncernens personal | 2017 | 2016 | 2015 |
| Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) | 164 | 166 | 174 |
| Fastanställda 31.12 | 132 | 151 | 155 |
| Visstidsanställda 31.12 | 14 | 16 | 19 |
| Sammanlagt 31.12 | 146 | 167 | 174 |
| Personalens genomsnittsålder | 43 | 43 | 43 |
| Utbildningsdagar i genomsnitt per person | 2,1 | 2,9 | 1,8 |
| Sjukdagar i genomsnitt per person | 9,4 | 7,7 | 7 |
| Löner och arvoden under räkenskapsperioden | 7 861 693 | 8 031 415 | 8 245 491 |
| Moderbolagets personal | 2017 | 2016 | 2015 |
| Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) | 81 | 81 | 84 |
| Fastanställda 31.12 | 68 | 75 | 71 |
| Visstidsanställda 31.12 | 10 | 12 | 12 |
| Sammanlagt 31.12 | 78 | 87 | 83 |
| Personalens genomsnittsålder | 45 | 44 | 42 |
| Utbildningsdagar i genomsnitt per person | 2,4 | 2,2 | 1,7 |
| Sjukdagar i genomsnitt per person | 5,6 | 6,3 | 6,1 |
| Löner och arvoden under räkenskapsperioden | 4 194 248 | 4 156 990 | 4 126 495 |
Koncernstruktur
Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab samt intressebolagen EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab. Dotterbolaget VS Vindkraft Ab fusionerades med moderbolaget Vasa Elektriska Ab 31.10.2017.
Händelser efter räkenskapsperiodens slut
Förutom sedvanliga investeringar i fjärrvärme- och elnätet togs EPV Vindkraft Ab:s vindturbiner i Kristinestad och Övermark i kommersiellt bruk i början av 2018. Vindkraftsparken som byggs i Ömossa i Kristinestad kommer med sina 34 turbiner att vara den största i Finland.
Om ägandet i Seinäjoki kraftverk övergår till EPV Energi Ab våren 2018, innebär arrangemanget en extra anskaffningsutgift av engångsnatur på omkring 5 miljoner euro. Vasa Elektriskas ägarandel i kraftverket bibehålls. Energianskaffningsutgifterna för Seinäjoki kraftverk minskar i motsvarande grad under åren 2018−2020.
Vasa Elektriskas effektandel i det förlustbringande kraftverket i Meri-Pori upphör att existera i början av 2019.
Bedömning av den kommande utvecklingen
Marknadspriset på el är fortfarande lågt. Traditionell värmekraftproduktion försvinner från marknaden. Mängden reglerbar produktion i Finland sjunker, trots att det skulle behövas mera effekt för att säkerställa elmarknadens funktion.
I och med att konkurrenskraften i elproduktionen i kraftverket i Vasklot försvagas måste sättet för basproduktionen av fjärrvärme i Vasa lösas under de två närmaste åren. Entreprenadens ställning är svår, eftersom förhandlingskraften alltmer har övergått till nätbolagen.
I förhållande till konkurrenterna är Vasa Elektriskas ställning stark både vad gäller kundbelåtenhet och ekonomi. Möjligheterna att göra ett gott resultat försvåras främst av det låga priset på elmarknaden och den dåliga lönsamheten inom entreprenadbranschen.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet
Vasa Elektriska Ab:s egen affärsverksamhet grundar sig på utnyttjande av befintlig teknologi. Bolaget har såsom tidigare år via sina samarbetspartner satsat på förnybar energi samt på utveckling av energieffektivitet och energiteknologi.
Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna
Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och inte enbart eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.
Ekonomiskt resultat
Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En volatil energipolitisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat.
Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln
Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.
Olkiluoto 3
Bolaget har inga pågående tvister, men Vasa Elektriska är indirekt part i tvisten som gäller byggandet av Olkiluoto 3. Oroande för bolaget är att byggandet av kärnkraftverket är försenat och i anslutning till detta har meningsskiljaktigheter uppstått med anläggningsleverantören.
Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter
Produktionsbolagen måste senast i slutet av april till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med separata direktiv.
Försäkringspolitik
Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.
Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker
Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik 9.11.2015. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placering av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisker är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.
Ränte- och valutarisk
För hanteringen av ränteriskerna har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas som hjälp för att hantera ränte- och valutarisker. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i valutakurser och räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet verksamma i Finland.
Kreditrisk
Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras även med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.
Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen
Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 90,364 (87,203) miljoner euro, varav 12,918 (16,769) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.
Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt:
| – moderbolagets utdelningsbara vinstmedel | 90 363 624,29 euro |
| – som dividend utdelas ett belopp om 205,20 euro/aktie eller totalt | 6.463.800,00 euro |
| – i det egna kapitalet kvarlämnas | 83 899 824,29 euro |
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Bolagets aktier
Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.
Bolagets organisation, ledning och revisorer
Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd fungerade Juha Häkkinen (ordförande), Viveca Bäck (vice ordförande), Sirpa Sainio (vice ordförande), Ivanka Capova, Erik Cederholm, Niilo Hamari, Dick Jungerstam, Tomi Kaunismäki, Marjatta Kiviranta, Raija Koivisto-Rasmussen, Marianne Munkki (t.o.m. 13.12.2017), Mauri Ollila och Salla Rundgren. I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens representanter fyra förtroendepersoner.
Förvaltningsrådet valde Viveca Bäck, Niilo Hamari, Sirpa Sainio och Juha Häkkinen till medlemmar i granskningsutskottet. Juha Häkkinen fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande verksamhet sköts.
Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse fungerade Joakim Strand (ordförande), Mauri Holma (vice ordförande), Miapetra Kumpula-Natri, Seppo Rapo (t.o.m. 18.12.2017), Teija Laitinen (t.o.m. 18.12.2017), Hannu Laaksonen (fr.o.m. 18.12.2017) och Marianne Munkki (fr.o.m. 18.12.2017). Styrelsen sammanträdde 12 gånger under räkenskapsåret.
Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordförande), Laura Ala-Kokko, Heimo Hokkanen, Arja Rosing och Ossi Suortti.
Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordförande), Olli Arola, Mauri Holma och Tapio Mäki.
Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Ab och som huvudansvarig revisor CGR Kristian Berg.
< Verkställande direktörens översikt Samhällsansvar och personal >